406 TROLLPACKOR OCH AVGUDADYRKARE.

Norrländska häxprocesser.

Från Dalarne spred sig strolldomsväsendets till angränsande
landskap, först till Hälsingland och vidare norrut ända upp
till Lappland, söderut till Gästrikland och Uppland. Satans
raseri tilltog så fruktans-
värt, att människorna i
kyrkobönerna bådo Gud
bevara sig därför. En som
emellertid inte ville vid
gudstjänsten läsa »den bö-
nen om trolldomsväsen-
det, som uti alla försam-
lingar brukelig är, var
kyrkoherden i Gävle Pe-
trus Fontelius, »en liten
stackot! gubbe med blekt
ansikte och grått skäggp.
Han var en lärd och upp-
lyst man — i 18 år hade
han varit professor i ma-
tematik i Uppsala och hade
för övrigt sett sig mycket
om i världen. Studier voro
alltjämt hans lust, och det
berättades om honom, att
: 8 - han »låg och läste bittida

Hänxritt. och sent, så att ingen fick

Etsning av den spanske målaren ofta tala med honom». Då
Goya. någon församlingsbo kom

och beklagade sig inför
sin kyrkoherde över »strollpackornas barnaförande», brukade
han »densamma snöpligen avvisa». Ja han aktade icke för rov
att ifrån predikstolen titulera dem, som så jämrade sig, »pack
och världens avskrap» samt yttra, satt ingen borde lyssna
till barnen ulan hellre klå dem med ris, då de tala därom».
Men Fontelius skulle minsann få sitt straff, för att
han så föga respekterade Satan. En vacker dag var
det ryktet ute i Gävle stad, att kyrkoherdens egen fru
— T Kortväxt.
