AVGUDADYRKAN OCH TROLLDOM I LAPPLAND. 445

konungen tid och tanke för denna i det yttre så ringa gär-
ning att ordna om en härd för kristen kultur bland det lilla
nomadfolket ytterst i Norden. Skolan ställdes under Johan
Skyttes omvårdnad och fick därav namnet »Skytteanska
skolam. Dess beskyddare ägnade anstalten mycken omsorg
och dels skänkte, dels hopbragte genom gåvor av andra den
betydande summan av 5,000 daler s:mt till dess underhåll.

Skytteanska skolan i Lycksele blev en härd för civilisations-
arbetet i Lappland. Här utbildades både präster och skol-
lärare såväl ur lappfolkets led som av svensk stam. En åter-
stod av denna skola, ombildad till barnhem, finnes ännu i
dag kvar i Tärna kyrkoby i Västerbottens lappmark.

Arbetet på kristendomens utbredande bland lapparne
främjades också märkbart genom en del små böcker på
lapska, av vilka den första utgavs av pastorn i Piteå socken
Nicolaus Rhen år 1619. Den bär namnet »En liten sångbok,
huruledes mässan skall hållas på lapska.. Samma år utgav
han en ABC-bok och 1632 en katekes på lapska.

Alla dessa missionsåtgärder till trots kommo emellertid
då och då budskap från Lappmarkerna, som vwvisade, att
hedendomen där ännu stod i fullt flor. Längre än till vissa
yttre ceremonier hade kristendomen icke trängt. Trolltrum-
man var alltjämt »lapparnes bibeb.

Så visade sig år 1671, att i Kemi lappmark funnos en
mängd trollkarlar. De blevo av vederbörande prästmän
tvingade att lämna ifrån sig sina trummor, vilka voro så
stora, att de icke kunde transporteras vidare utan måste
på stället uppbrännas. Bland dessa »trollappar» fanns en
80-årig gubbe som bekände, att han för 50 år sedan »för-
trollat en bonde uti Kemi socken, så att han uti en fors
drunknat». I anledning därav dömdes han nu till döden,
men kyrkoherden i Torne lappmark, Johannes Torneus,
berättar, att på vägen till fängelset »trullade han sig själv
ihjäl, så att han uti ett ögnablick hel medvetslös vart, i det
han som bäst frisk och sund på slädan satt; havandes det
förut sagt, att så hellre ske skulle, än att han skarprättaren
i händer komma måtte».

På 1680-talet inlupo till regeringen sådana underrättelser
från både präster och domare i Lappmarken, att utomordent-
liga åtgärder måste vidtagas. I december 1685 utfärdade
