456 EN MÄRKESMAN SOM LÄKARE, SKALD OCH ROMANFÖRE.

för många år sedan. Bittra tårar fällde gossen, men slut-
ligen hittade han på att anförtro sina bekymmer åt gymna-
siets rektor. Det var en välvillig och hjälpsam man. Han
tog Urban Hjärne i sitt hus och beredde honom sedan till-
fälle att genom sockengång i Vingåker förvärva sig föda.
Kläder och böcker skaffade sig Urban genom att ge lektioner
i teckning och tyska språket.

På gymnasiet utmärkte han sig snart framför alla sina
kamrater i begåvning och kunskaper. År 1658 finna vi ho-
nom som student i Uppsala, där han livnärde sig som infor-
mator för två ostyriga ungdomar. Dem slapp han emeller-
tid snart och fick i stället en trevligare plats som huslärare
hos en förmögen borgare i Stockholm. Här blev han bekant
med en av sin tids skickligaste läkare och drogs därigenom
över till medicinska studier, för vilka han visade sällsporda
anlag.

Är 1661 fick han ekonomisk hjälp av en äldre broder, så
att han kunde återvända till Uppsala. Dit kom han i en lycklig
stund, då en ny tid inbröt för den medicinska forskningen,
ledd av sådana eldsjälar som Olof Rudbeck och Petrus Hoff-
wenius, »den svenska medicinens fader».

Lika litet som sin store lärare Olof Rudbeck blev emeller-
tid Urban Hjärne någon ensidig vetenskapsman. För att
roa både sig själv och kamraterna hittade han på att upprät-
ta en teater. Därvid fick han god hjälp av Olof Rudbeck,
som var, för att begagna Hjärnes egna ord i hans självbiografi,
»en älskare av allt det, som artigt och kvickt var».

Urban Hjärne fick disponera den bästa salen i slottet,
och där roade sig de unga av hjärtans lust. Så genomlevde
han en glad ungdomstid, »älskad och ärad av många vänner».
Själv målade och dekorerade han sin teater. Men ej nog med
det. Den levnadsglade medicinaren kunde även skriva vers,
och ypperlig vers till, ja han rent av tävlade med Stiern-
hielm som skald. Snart skulle han också få bestå ett av-
görande prov i sin konst.

En dag på sommaren 1665 meddelar Rudbeck, att den tio-
årige Karl XI ämnar i egen hög person gästa universitets-
staden. Nu gäller det att förströ den unge monarken. Hjärne
åtager sig att uppföra ett skådespel, och det en svensk tra-
gedi, något som vår litteratur dittills ej haft att uppvisa.
