URBAN HJÄRNE. 469

Ingen lätt sak var det att hålla ordning på de stora skaror,
som samlades vid den undergörande brunnen — det kan man
förstå av följande »Kongl. Maj:ts plakat angående Medevi
surbrunn», givet den 6 juni 1681. Där heter det:

»Vi Karl etc. göre veterligit, att såsom ibland annat gott,
varmed Gud, den aldrahögste, Vårt rike och fädernesland uti
lekamlig måtto haver täckts välsigna, icke för det ringaste
är till att skatta den kostelige hälsokällan eller surbrunn, som
för någon tid sedan vid Medevi gård är uppfunnen, vilken
sin stora verkan till åtskillige mänskelige krankheters helande
har låtit förspörja, alltså på det en så ädel Guds gåva,
icke annorlunda än tillbörligit är, med vördnad må skönjas
och vid nyttjandet av samma surbrunns vatten god skick
och ordning hållas men oskick och oordning samt vad till
Guds förtörnelse länder förekommet och betaget varda, ty
have Vi nödigt aktat, förmedelst detta Vårt nådige påbud,
efterföljande stycken därvid att ihugkomma, viljandes, att
de av alle dem, som till bemälte surbrunn för deras hälsas
skull resa, i noga akt tages och hörsamligen efterkommes,
nämligen

1. alldenstund den nytta och gagn, man av läkedomarne
förväntar, utav Gud såsom allt godas endaste upphov och
ursprung härkommer, ty skall var och en, som till surbrunnen
anländer, veta sin skyldighet vara att var dag, afton och mor-
gon vid bönestunderne till Guds åkallan sig infinna, så framt
icke någon svaghet eller något annat lagligit förfall honom
därifrån hindrar.

2. Så vilje Vi ock den vederstyggelige seden av Guds aldra-
heligaste namns missbrukande samt gruveliga eder och ban-
nor, som enkannerligen hos en del gement folk förnimmes
taga överhanden, på det allvarligaste härmed förbudit hava,
så att ingen sig understå må därmed någon förargelse att
åstadkomma. Alltså där ock någon av gemene hopen eller
sämre villkor så förgäten av sin plikt funnes, att han där-
emot handlade, skall han första och andra gången, då han
därmed beträdes, efter som han finnes brottslig till, med
böter till de fattiga beläggas, men där han oftare och framhär-
deligen härmed bliver beträdder, skall han brunnen förvisas.

3. Efter Gud kräver av människan ett rent hjärta, så
framt hon vill hava någon välsignelse av Gudi till sin hälsas
