KRIGET I POLEN. 591

prelat att förrätta den högtidliga akten. Därtill föreslogs
ärkebiskopen av Lemberg. Men som han var försvunnen,
skickades en officer med 60 man ut för att leta efter ho-
nom, och efter mycket sökande fann man Hans högvördighet
tältande långt inne i en oländig skogstrakt med kärrmarker
omkring. Han hade nämligen fått höra, att svenskarne
ämnade bemäktiga sig hans person och föra honom till hu-
vudstaden. Efter ett långvarigt meningsutbyte mellan pre-
laten och den svenske officern där ute i vildmarken gav
den förre slutligen med sig på det villkor, att man tillför-
säkrade honom ett hederligt underhåll i Varschava. Så
kunde äntligen de högtidliga ceremonierna sättas i verket.

Den polska tronfrågan var emellertid icke definitivt av-
gjord med Stanislavs val. Den nye konungen hade halva
sitt rike emot sig, och länge ännu skulle Karl XII få föra
krig i Poler. mot August och hans bundsförvanter ryssarne,
innan han fick Stanislav allmänt erkänd.

Tåget till Lemberg.

Några dagar efter valet ryckte Karl för andra gången in
i södra Polen i syfte att där uppsöka sin motståndare. Flere
gånger under detta år hade ryktet förmält, att nu skulle Au-
gust få hjälp från Ryssland. Karl var alls ej ledsen häröver
utan tvärtom gladde sig åt utsikten till en avgörande kraft-
mätning med tsaren på polsk mark, ty då sluppe han att
genom ett långvarigt och mödosamt fälttåg söka framkalla
en huvuddrabbning. Hans enda bekymmer var, att ryssarne
kanske ej skulle hålla stånd.

Ryktena hade emellertid hittills visat sig vara förhastade.
Nu inrapporterades dock med bestämdhet till Karl XII, att
en väldig armé av ryska kosacker, anförda av sin hetman,!
Mazepa, var i antågande till kurfurstlens hjälp. Karl synes
ha hoppats, att August därav skulle hämta mod till en av-
görande drabbning. Men i stället för att invänta Mazepa
slog August plötsligt om och gav sig av norrut.

Vid budskapet därom tänkte Karl ett ögonblick att följa
efter honom men ändrade sig och fortsatte tåget mot söder.

1 Samma ord som tyska Hauptmann, vars ursprungliga betydelse
är hövding.
