KARL XII I SACHSEN. 603

Omgiven av flere kungliga råd och högre officerare mottog
Karl den engelske hertigen, som prisade sin lycka att få upp-
vakta Sveriges konung och i smickrande ordalag förklarade,
att »han skulle önska att i några fälttåg få tjäna under en så
stor härförare för att inhämta, vad som ännu brast honom
i krigskonstem. Därefter övergick man till att tala om po-
litiska och militära ämnen, och med spänt intresse hörde
Karl på Marlborouhgs skildringar av sina fälttåg.

I tre dagar stannade hertigen i svenska lägret, som han
lämnade synnerligen belåten med sitt besök. Visserligen hade
Karl XII:s yttranden om sina framtidsplaner varit högst
sparsamma, men genom att lägga ihop dem med vad Marl-
borough i övrigt erfarit under samtal med Piper, Hermelin,
Rehnsköld och andra framstående män i Karls omgivning,
hade den durkdrivne politikern fått klart för sig, att ko-
nungen varken ingått någon närmare förbindelse med Frank-
rike eller ens var böjd för ett sådant förbund. Karls hela upp-
märksamhet var inriktad på två politiska syften, vilka sam-
manhängde med varandra, nämligen att först fullständigt
oskadliggöra August och sedan rikta en avgörande stöt mot
Peter. Med dessa mål för ögonen gick den nordiske hjälten
sin egen väg, oåtkomlig för alla storpolitiska lockelser. De
mot Frankrike förbundna makterna behövde ej frukta något
ingripande från svensk sida, och trygg mot denna risk kunde
Marlborough gå att börja sitt fälttåg i Belgien.

Ett annat egendomligt möte hade en tid förut — den
7 december 1706 — ägt rum i svenska högkvarteret.
August kom nämligen dit i egen hög person för att som
sista vapen mot Karl XII pröva sin utomordentliga för-
måga att vinna människor. Kanhända skulle han genom
sin personliga älskvärdhet kunna utverka någon lindring
i de hårda fredsvillkoren. När kurfursten anlände till Pi-
pers bostad en halv mil från Alt-Ranstädt, där Karl varje
förmiddag plägade infinna sig för att arbeta i kansliet, var
emellertid konungen borta. Men Karl blev genast under-
rättad om det celebra besöket och satte i väg i sporrsträck
för att möta sin gäst, och framkommen till Pipers boning,
tog han den höga trappan i tre språng.

Så träffades de båda kusinerna för första gången i sitt liv.
