772 FRÅN ALT-RANSTÄDT TILL PEREVOLOTJNA.

de svenske. Bassan! hade jämväl förbjudit turkarne att
intet stegra deras varor, vilket de då så noga efterlevde,
att man i lägret fant alle varor för fast bättre köp än i staden.»

»Här stodo vi sedam, berättar Agrell, »några dagar och
hörde var afton en brummande musique utur staden med
trummor, pipor och vad mer som skråla kunde.»

Länge dröjde det emellertid ej, förrän Karl XII fick en
anmodan från seraskiern att flytta över till andra flodstran-
den för att ej riskera att bli överfallen av förföljande mosko-
viter. Men en dylik försiktighet ville Karl inte höra talas om,
vilket gjorde guvernören »helt altererad och illa till mods» —
för att använda Norsberghs ord. Det berättades nämligen,
att hans herre sultanen, till straff för det ovänliga bemötande,
paschan av Otjakov visat Karl XII, tillskickat bemälte
pascha »ett silkesstreck, som då skulle vara dödsens sänd-
ningebudk. Norsbergh påstår också, att paschan i fråga
verkligen blev »av samma berörde silkes-streck strypter till
döds, aldenstund han intet bättre hade förskyllt>. I verk-
ligheten gick dock paschan, åtminstone den gången, fri för
denna i Höga portens historia ej ovanliga slutuppgörelse
efter en längre tids ämbetsförvaltning. Det säges, att Karl
X II skall ha trätt emellan för honom och räddat hans liv.

När nu emellertid seraskiern av Bender såg, »att Hans
kungl. Maj:ts stora och oförskräckta hjärta intet fruktade
någon fara eller olycka, så bad guvernören dock i all under-
dån-ödmjukhet, det Hans kungl. Maj:t då täcktes låta sig
beveka för de sine många grå hårs skull, ty eljes, sade guver-
nören, skulle det sedan komma att kosta hans ålderstigna
huvud, så framt Hans kungl. Maj:t med sitt förnäme med-
följe något olyckeligit vederfors.»

Då först lät Hans Maij:t äntligen övertala sig att med sitt
följe gå över floden »och nederslog sitt campement strax
emellan staden och strömmen uti en liten vacker ekskogn.2

Litteratur: Stanislaus Poniatowskis berättelse om sina öden till-
sammans med Karl XII. (Översättning i Historisk
tidskrift för år 1890.)

1 Paschan. — ? Ekar finnas visserligen vid Bender, men vad lun-
den på Dnjesterhalvön beträffar, så har man mera skäl att tro Hult-
mans uppgift, att den bestod av mullbärsträd.
