SVENSKA FOLKETS RÖST GÖR SIG ÅTER HÖRD. 161

person var vittne.s»s Hultman tillägger också, att Isak sedan
tjänade Karl XII:s syster och efterträdare i Stockholm.

»Förutan alla andra Hans Maj:ts nådevälgärningar, vill
jag ock», fortsätter han, »i underdånighet berätta, att Hans
Maj:t igenlöste ifrån turkarne 6 stycken finska slavinnor,
vilka ryssarne vid Narven tagit, och dem sedan till turkarne
försålt. Atanasia och Sofia vid namn fingo strax männer av
Kongl. Maj:ts lakejer. Till deras bröllop gav Hans Maj:t i
nåder vartdera 40 dukater.»

Litteratur: Mikael Eneman, Resa i Orienten 1711—1712, ut-
gifven af K. U. Nylander.

Svenska folkets röst gör sig åter hörd.

Ett egendomligt rådssammanträde anno 1710.

V DE fjorton riksråd, som hemma i Sverige fått sig på-
Alagd den tunga omsorgen att uppbjuda rikets yttersta

krafter till värn för dess självbestånd, voro två fån-
gar i Moskva, en, generalamiralen, på sin post i Karlskrona
och fyra borta som generalguvernörer i Estland, Livland,
Pommern och Bremen. Av de sju, som funnos kvar i huvud-
staden, var det. egentligen blott tre, som hade vigör och kraf-
ter nog att göra någon nytta. De två mest betydande voro
Fabian Wrede och Arvid Horn.

De andras insatser bestodo till god del i att draga ut på
tiden med prat, som ingalunda alltid rörde sig om riksvår-
dande ärenden. En grotesk bild av hur god tid dessa gamla
herrar kunde ta sig, får man av de protokoll, som fördes vid
rådssammanträdet den 20 januari 1710, alltså vid den kri-
tiska tidpunkt, då en dansk armé utbrett sig från Öresund
ända in i Bleking, då ryssarne lågo utanför Riga, vars fall
skulle betyda Livlands förlust, och då även Finland var hotat.
Vid detta tillfälle överlade rådsherrarne om bästa medlen
att förbättra krigstukten bland de svenska trupperna. Det
klagades nämligen över deras framfart såväl i Östersjöpro-
vinserna och Pommern som i södra Sverige.
