196 ÖRLIG, PEST OCH HUNGERSNÖD.

hennes kropp och temperament således är skickat, att för-
giftigheten kan häfta på henne och rota sig uti hennes blod
och ledamoter.»

Denna »väderlekens förkränkelse» tillskrev biskopen i
första hand »sällsamme och ovanlige flammor, kometer och
eldsstrålar, som understundom upptändas uti luften utav
slemmig materia, som genom solenes strålar utav sjögar,
kärr, mossar, dyer och vattusumpar uppdragas i höjdene
och på någon tid där brinna», Men när denna eld åter slock-
nar, svarder den slemmige materien, såsom rök av en eld-
brand, förskingrad och utsprider sig hit och dit i vädret och
kringom jordenes krets. Och så bliver luften — och sedan
därutav människornes anda — i många måtto förandrad och
fördärvad.»

Genom jordbävningar menar vår sagesman också att »för-
giftige dimber och fuktigheter, som uti jordenes ådror och
hål länge hava varit innetäppte, brista ut och förorsaka myc-
ken obekvämlighet uti luften, därigenom människan lätte-
liga bliver med förgiftige krankheter betagen».

Farsotens offer beräknas i huvudstaden till 20.000,
eller en tredjedel av stadens befolkning. Bägge pestläkarne,
två andra läkare och tjugu präster dogo i farsoten. Mantals-
förteckningarna från denna tid tala också ett fruktansvärt
tydligt språk. Ideligen möter man sådana anteckningar vid
husnumren som dessa: »Huset obebott; alla döda», »shuset
öder, »barn och tjänstefolk döda», vägarne till gården äro alla
döde blevne», »finnes endast en dräng; de övriga döda i
pesten», »alla döda; står öde», salla döda med undantag av
två små barm, »står öde och rutten», »den svåra sjukdomen
har här i gården varit», »husen stå tillslutna; ingen vet vem
de tillhöra», »mannen till sjöss; hustrun och barnen döda i
pesten», »tvenne partier efter varandra utdöda», salla utburna
till kärram»s. Någon gång äro anteckningarna utförligare,
såsom följande: »Ett gruveligt elände var i denna gården:
14 stycken ullspinnare äro döde, och här begyntes sjukdomen.»
Vid ett annat husnummer står antecknat: »Båtsmannen på
postjakten med hustru, barn och tjänstefolk alla med den
smittosamma sjukdomen avlidna, över 14 personer; endast
en 90-årig gumma kvarlevande.»

Docenten, sedermera biskop Andreas Rhyzelius, som vista-
