282 EFTER HEMKOMSTEN.

mot fientliga. De hade ju icke någon anledning att visa
mer skonsamhet mot dem än mot vilken annan nations
fartyg som helst.

Själva kaparreglementet inbjöd också till väl stort tjän-
stenit. Det innehöll nämligen en mängd detaljerade före-
skrifter om vilka legitimationspapper som vwvarje fartyg
skulle föra, såframt det icke ville riskera att bli för-
klarat som god pris. Och hur många sjöbussar var det
väl, som brydde sig om en sådan mängd formaliteter?
Men dylik nonchalans bekom vederbörande mycket illa,
om han mötte en kapare, ty då gick det inte att komma
undan dennes närgångna visitation, vare sig man var vän
eller fiende. Kaparreglementet ålade nämligen varje far-
tyg, som prejades, att genast sända sina handlingar över
till kaparen. »Skulle», heter det vidare, »något fartyg
understå sig att gripa till vapen mot kaparen, så att det
gör det ringaste värn, då har sådant skepp mistat sin fri-
het och räknas för god pris, även om det i annan hän-
delse bort vara fritt.»

Värst beryktad av alla kapare var engelsmannen Norcross,
en riktig sjörövartyp. Han hade flackat jorden runt och i
sitt hemland blivit kastad i fängelse, därför att han var an-
hängare av Stuartska partiet,' men lyckats komma över till
Göteborg, där han fick ett kaparfartyg att föra. Vem han
kom över, plundrade han, det månde vara svensk eller ut-
länning. Till och med en kurir till konung Karl blev av honom
fråntagen allt vad han ägde ända till kläderna på kroppen,
så att mannen måste låna sig fram. I början av år 1718 blev
Norcross tillfångatagen av Tordenskiold och insatt i fängelse
men rymde även därifrån och fortsatte med sitt gamla yrke.
Men som det inte fanns några gränser för hans hänsynslösa
framfart, blev det för starkt även för svenska regeringen,
och återigen blev han häktad och inspärrad på Nya Älvsborgs
fästning. Han försvarade sig i en lång inlaga och beklagade
i salvelsefulla ordalag och »i Jesu nammn», att han skulle plikta
för andras fel och »uppoffras som ett oskyldigt får till att be-
tala andras skuld. Men Gud låter icke gäcka sig», utbrister han
varnande. Icke förty blev han enligt Kungl. Maj:ts sjöartik-

1Se sid. 308.
