314 EFTER HEMKOMSTEN.

till den grad fredsvänligt, kunde man ju omöjligen misstänka
för hyckleri!

Som emellertid Görtz ju icke kunde draga ut på underhand-
lingarna i det oändliga, kom slutligen den dag, då han icke
såg någon annan utväg än att avbryta dem och med all kraft
arbeta på en uppgörelse med England. Han var på väg
till Karl XII för att meddela sig därom med konungen. Men
när han kom fram till svenska högkvarteret, fanns Karl ej
mer i livet.

Litteratur: Hugo Larsson, Grefve Karl Gyllenborg i London
åren 1715—1717.

Th. Westrin, Friherre Georg Heinrich von Görtz” bref

ur fängelset i Arnhem 1717 (Historisk tidskrift för

år 1898).
F. F. Carlson, Om fredsunderhandlingarna 1709—1713.

Karl XILs sista fälttåg.

Norska krigsplaner.

1716 års norska fälttåg hade varit anlagt på en hastig
överraskning. Försöket hade icke lett till något varaktigt
resultat, men Karl var besluten att återkomma bättre för-
beredd. Det anade man också i Danmark, och med tanke
därpå uppgav dess regering icke sina planer på en landstig-
ning i det egentliga Sverige. Genom en dylik offensivstöt
ämnade man söka förekomma Karl XII:s angreppsplaner på
Norge.

På hösten 1717 utarbetades en plan, som gick ut på att i
Aalborg och på Fladstrand samla krigsförnödenheter samt
proviant åt 30,000 man och 10,000 hästar för sex månader.
Påföljande vår skulle manskap och förråd överföras från
Jylland till Bohuslän och danska flottan stationeras vid
Kosteröarna, där ytterligare krigsförnödenheter för två må-
nader skulle uppläggas. Meningen var, att danska armén
skulle från Bohuslän rycka fram till Mälaren och sålunda
avskära södra Sverige från det övriga landet.

Vid närmare övervägande fann man dock företaget väl
svårt att sätta i verket. Tillståndet i Norge var ej heller så-
