362 EFTER HEMKOMSTEN.

stock på svunna tiders personligheter och förhållanden.
För Karl XII fanns inget val mellan krig och fred, därest
han ville fylla sin plikt mot Sveriges rike. Ej av stridslust
utan av världshändelsernas oemotståndliga kraft drevs han
att gripa till svärdet. Och endast den, som icke vill se, kan
vara blind för den väldiga skillnaden mellan å ena sidan
Karl XII:s och hans karoliners öppna och ärliga kamp mot
sina fiender man mot man och å andra sidan den veder-
styggliga storslakt på långt håll med mekaniska förstörelse-
medel, med giftiga gaser och andra djävulska påfund, var-
till kriget i våra dagar förvandlats. Det ligger en avgrund
mellan dessa båda arter av krigföring.

»Krigarkonungen» med det blida leendet, mannen med
den upphöjda ro, som kommer av frid med sitt eget sam-
vete, han som hälsats såsom befriare av tusentals för-
tryckta, han är förvisso ingen förstörartyp sådan som flere
av världshistoriens väldiga erövrare.

Men han är svår att komma in på livet. Hans förtegenhet
gör dock Karl X II:s-problemet blott så mycket mer lockande.
Det har sagts om den store preussiske generalen Moltke,
att han teg på sju språk — Karl XII teg på ännu flera.
För svenskar såväl som utlänningar, som försökt teckna
hans livsöde, har han alltid tett sig som den outgrundlige,
som ej tillåtit någon att blicka in i sin själs innersta. Vol-
taire, vars bok om Karl XII upplevat en oändlig rad upp-
lagor och översatts till ej mindre än elva olika språk, bland
dem turkiska och arabiska, kallar honom för »den utom-
ordentligaste och egendomligaste människa, som någonsin
funnits på jorden».

Litteratur: Karl Hallendorff, Bidrag till frågan om publice-
randet av Nordbergs Konung Carl XII:s historia.

Karoliner.
Ur en gammal karolins meritlista.

N R 1742 inlämnade den 52-årige löjtnanten vid Små-

Alands kavalleri Karl Magnus Krusell till regeringen

en ansökan om adelskap, till vilken han fogat en
meritförteckning, ur vilken må anföras:
