486 I KRIGSFÅNGENSKAP.

den lilla fångens liv. En gång, då hon misstänkte Lovisa
för att ha skvallrat för furst Repnin, lät hon i sin barbariska
grymhet hänga upp barnet vid fötterna, och den lilla Lovisa
skulle säkert ha dött, såframt icke generalens moder, som
fattat tycke för henne, skyndat till och räddat henne.

Vid blott fjorton års ålder blev Lovisa von Burghausen
mot sin vilja gift med en svenskfödd kammartjänare hos

generalen. »I detta äktenskap, som varade vid pass trenne /
år», säger berättelsen om Lovisa von Burghausen, »födde i|

hon efter sex dygns odräglig smärta, varifrån hon utan

den äldre fru Repnins trägna och ömma skötsel icke med '

livet undkommit, en dotter, som efter 10 veckor avled.»

År 1713 blev hennes man under ett fälttåg, i vilket han
var furst Repnin följaktig, så svårt sårad, att han dog
några veckor därefter.

Samma år blev hon av furst Repnin skänkt till fursten
över Moldau, Dmitri Cantemir, som numera var bosatt i
Moskva. Vid furstens hov gjorde hon sig snart omtyckt
men fick också pröva på illvilja, isynnerhet från hovba-
garens hustru, som gick så långt i sin avundsjuka, att hon
sökte förgifta Lovisa. Då härtill kom, att den unga änkan
fruktade att bli tvingad till giftermål med en armenisk
kapten, som hon avskydde, uppstod hos henne tanken på
att genom flykt söka återvinna friheten.

Försöket misslyckades dock, och straffet blev grymt. Hon
blev belagd med bojor till både händer och fötter, och ge-

nom hennes skosulor slog man spikar, som sargade sönder
fötterna. Sedan fick hon arbeta så omänskligt hårt, att hon
»hade av så mycket elände tillsatt livet, om icke prinses-

sorne, furstens döttrar, rörde till mänskligt medlidande, med
många böner och mutor förmått vaktkarlen att om nätterne
låta bära henne i deras kammare; varvid prinsessorne själve

med handdukar omlindade de kedjor, med vilke hon var be-

smidd, att ej fursten av dessas buller i trapporne skulle få
kunskap härom».
År 1715 befann sig den stackars fången återigen i annans

ägo. Hon hade nämligen blivit såld till en turk, som var

bosatt i Tobolsk. »Bland andra handelsvaror» blev den
unga svenskan genast nedpackad i en släde, övertäcktes
med mattor och hotades med den förskräckligaste miss-

