498 I KRIGSFÅNGENSKAP.

fått kännedom om den ryska landstigningen på ön i början
av juli.! Men deras landsmäns besök hade blivit helt kort-

varigt, och flyktingarne drabbades av det hårda ödet att ånyo

bli fängslade och återförda till Visingsborg.

Vid jultiden 1718 tog ryssarnes fångenskap på VlSan'SbOI'g
ett plötsligt slut. Två dagar före julafton stod Per Brahes
slott omsvept av lågor, och på en natt var Visingsborgs saga
slut. För folkfantasin var det klart, att elden måste ha varit
anlagd av fångna ryssar, och ingen anledning finns heller att
betvivla sannolikheten av denna sägen.

De 1,600 husvilla fångarne förlades till Jönköping, Eksjö, j
Gränna och Växjö. Nu fingo de det återigen bättre, fingo '
njuta av den jämförelsevis stora frihet, de haft före förlägg-

ningen till Visingsborg, och kunde även nu rätt mangrant
glädja sig åt det täcka könets välvilliga intresse.

Den 30 augusti 1721 kom befrielsens stund för dem, vid
ungefär samma tid som för de fångna svenskarne i Ryssland.
Av bägge parterna var den innerligt efterlängtad.

Litteratur: Sigurd Schartau, De ryska krigsfångarne på Vi-

singsborg (Karolinska förbundets årsskrift för år

1915).

1 Se sid. 28.

SEE

