912 GRÅKOLTAR OCH KONVENTIKLAR. VEMODETS SÅNGARE.

mera, utan föregånget vidare förhör, borde insättas i sitt
ämbetes utövnings.

För den så hätskt förföljde prästmannen börjar nu en något
lugnare tid. Under sina besök i Stockholm hade han blivit
bekant med sin själsfrände Erik Tolstadius och förvärvat
flere andra inflytelserika vänner. Så begav det sig, att han
av Stockholms stads konsistorium fick tillåtelse att predika
i Finska kyrkan, dit folk nu strömmade i stora skaror för att
få höra honom. Etfter en tid blev han Tolstadii adjunkt i
Jakobs församling, och år 1750 befordrades han till kom-
minister i Ladugårdslands församling.

År 1747 överenskom Murbeck med Sex av sina vänner
att börja en insamling för ett ändamål, som kunde »slända
Guds namn till lov och pris.s. Frukten därav blev en from
stiftelse för vård av hjälplösa och sjuka. År 1756 utvidgades
denna anstalt med en skola för fattiga flickor. Denna stif-
telse fortlever ännu under namnet »Murbeckska stiftelsen för
fattiga flickors i Stockholm.

År 1761 blev Murbeck kyrkoherde i Fridlevstads och Rödeby
församlingar i Blekinge. Har var då 55 år gammal. Även
där bar hans verksamhet rik frukt. Det berättas, att folk
kunde fara ända till fjorton mil för att få höra den ryktbare
predikanten.

Men alltjämt var den kraftfulle mannens förkunnelse av
den art, att den skaffade honom bittra fiender. Så berättas
det, att några illasinnade personer en gång lade sig i bakhåll
för att skjuta honom, där man visste att han skulle rida
fram. Men Murbeck råkade slumra till på hästen, djuret
vek av på en sidoväg, och prästen var räddad. En annan gång,
då Murbeck och klockaren kommo ridande, mötte dem en
dräng till häst, som utfor i skällsord mot prästen och slog
till honom. Men strax därefter föll drängen ned och dog
sknall och falb. Huruvida Murbeck, som var en stark karl,
rört något hårt vid våldsverkaren, därom upplyser sägnen icke.

Den åttonde december 1766 avled Peter Murbeck, Ännu
76 år efter hans död yttrade en nittioårig gumma, att hon
glömt allt utom de lärdomar, hon fått av sin oförgätlige
själasörjare. Och än i dag läsas Murbecks predikningar vid
sidan av Nohrborgs postilla flitigt i svenska bondehem, sär-
skilt i Småland, Skåne och Bleking.
