SVERIGES KRAFTER VÄXA UNDER ARVID HORNS VÅRD. 555

ner människor än nu, bekvämt att hysa glada och muntra
inbyggare.» Sådan var den framtid, som hägrade för den
nya generationen.

Det är en ny tid, som kommit, med andra ideal än stormakts-
tidens. Patriotismen lågar alltjämt lika stark, men den är
ej längre riktad utåt, mot krig och erövring, utan inåt, mot
gagnerikt arbete i fredens hägn. Man vänder sig bort från
det storslagna och himlastormande till det praktiskt nyt-
tiga och solida. Man hade förr offrat så mycket för äran;
detta tidevarv är inom alla områden nyttans lovprisare.
Andreas Bachmanson Nordencrantz,! den man som
länge åtnjöt det största anseendet bland tidens nationaleko-
nomiska skrifställare, föreslog också riksens ständer redan
år 1726, att framstående affärsmän skulle upphöjas i adligt
stånd, ty därigenom »skulle ärones väg vändas från den
martialiske till den borgerlige håg». Men å andra sidan borde
sådana barn till handlande och fabrikörer, som gåve sig ifrån
yrket till annan verksamhet, genom en lag förklaras arvlösa.
På den punkten stötte dock Nordencrantz inom borgar-
ståndet på ett motstånd, som lyckligtvis var starkare än
de ekonomiska och politiska trosartiklarnas makt över sin-
nena, nämligen faderskärleken.

Som utmärkande för den nya tidens ekonomiska åskåd-
ning kan sägas, att om fabrikerna förut varit ett medel
att upprätthålla Sveriges yttre stormaktsställning och kri-
giska ära, så blevo de fredliga yrkena nu självändamål.
Det var det fredliga arbetet och dess ära, som här kom till
sin fulla rätt.

Som exempel på hur långt det ekonomiska intresset sträckte
sig i detaljer redan under den äldre frihetstiden förtjäna
ett par förordningar anföras. Den ena är från 1728 och rör
sig om »börsters tagande och samlande av svinkreatur».
Enligt denna skulle »alle de, som äga svin, de där äro full-
växte eller på tredje året och däröver, i maj och juni månader
utrycka deras långa och styva ryggborst, då den av sig
själv begynner att utfalla». På samma sätt skulle förfaras
med de svin, som slaktades. Deras borst skulle utryckas, in-
nan de skållas, emedan den borst, som med varmt vatten

1 Se bd VI.
