ARVID HORN STÖRTAS. 632

De avskedade riksrådens namn ingå samtliga i det då
gängse ordstävet ”Nej kors!, hur hård sitter barken på
bjälken! sad” bonden åt duvan”.»

+

Striden var slut, och Hattpartiet kunde befästa sig så
mycket starkare i makten, som ytterligare fyra rådsplatser
blivit lediga genom dödsfall. De besattes alla med män ur
det segrande partiets led. Även kanslikollegium rensades
från alla element av annan politisk trosbekännelse. Till
kanslipresident utsågs Karl Gyllenborg.

Sekreta utskottet angav riktlinjerna för den nya rege-
ringens politik. Den borde gå ut på att återtaga de förlo-
rade provinserna från Ryssland med Turkiet som bunds-
förvant och med hjälp av franska subsidier. Frankrike var
medelpunkten i Hattarnes statskonst; det var solen, kring
vilken Sveriges politik skulle röra sig. Ett subsidieförbund
med denna stat, vilket gåve Sverige medel att föra krig, var
de nya maktägandes närmaste mål. För att inleda under-
handlingar därom blev Tessin utsedd av sekreta utskottet
att efter riksdagens slut avgå till Paris såsom ambassadör
med nästan oinskränkt fullmakt. På våren 1739 vidtog
sekreta utskottet den utmanande åtgärden att överföra
trupper till Finland. Visserligen var det endast två rege-
menten; men det var dock ett första steg på krigspolitikens
farliga väg.

Hänsynslöst utnyttjade Hattarne sin seger till partibe-
löningar i form av gåvor, lån och ahdra förmåner åt dem,
som medverkat till segern på riksdagen. Den offentliga
makten begagnades i vida större utsträckning än någonsin
förr i egoistiska syften, och folket fick lida för en av de vär-
sta kräftskador, som följa med ett hätskt partiväsen.

Aldrig har en riksdag avslutats med vackrare ord än dem,
som Tessin uttalade i sitt avskedstal iill konungen. Under
detta ständermöte hade, påstod han, »ett hälsosamt frö till
groende och växt blivit utsått, vilket nu och i eftertiden allt

1 Tyska Kreutz. — ? Tyska Taube.
