»Svensker man i svensk dräkttb

ning ej blott i Sveriges utrikespolitik utan även i

den ekonomiska. Att åter höja Sverige till yttre stor-
maktsställning var blott det ena målet för Hattarne. Med lika
stor hänförelse grepo de sig an med sin andra stora uppgift:
att göra Sverige rikt och starkt. Det hade visserligen varit
målet för alla goda regeringar. Men Hattarne ville även på
detta område taga lyckan med storm; det var den stora ny-
heten.

Det gick nu i språngmarsch på den väg, där man förut
under Arvid Horns ledning gått mera försiktigt fram. Hat-
tarne bedrevo ej blott krigisk utan även ekonomisk erövrings-
politik. Ingen har drivit merkantilsystemet till sådana yt-
terligheter som de, ingen så frikostigt delat ut premier och
lån åt fabrikerna. Industriella anläggningar växte nu upp
som svampar ur marken. Särskilt utvecklades vävnads-
industrin på ett storartat sätt, och det fastän man ännu
icke kände till ångan som drivkraft.

Ett uttryck för tidens starka ekonomiska intresse var
det beslut, som fattades på 1739 års riksdag, om inrättande
av en professur i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Till innehavare av denna lärostol, den första i sitt slag i
Norden och en av de första i hela Europa, utnämndes år
1741 e. o. notarien i kammarkollegium Anders Berch, en
man med såväl gedigna teoretiska insikter som praktisk
erfarenhet. Han kan med rälta betecknas såsom den na-
tionalekonomiska vetenskapens grundläggare i vårt land.
Även utom Sverige åtnjöt han stort anseende. Hans »In-

NÄR Hattarne år 1738 togo makten, skedde en omkast-
