208 HATTARNES ARBETE FÖR SVERIGES VÄLSTÅND.

därav, att pigan Bolin, då hon skulle gå ned och köpa kring-
lor, raglat och stött emot, evart hon gått».

x x
x

För att hejda den penningödande spannmålsimporten be-
hövdes det emellertid mer genomgripande åtgärder än att
genom brännvinsförbud minska förbrukningen. Veder-
börande måste också vara betänkta på att höja produk-
tionen. Ett och annat steg för att åstadkomma ett bättre
resultat togs väl också, men verkningarna av dessa reformer
läto vänta på sig. Emellertid uppmuntrades det enskilda
initiativet även på detta område, bland annat genom den
kuriösa åtgärden att befordra militärer för deras förtjänster
som lanthushållare. Det var inte att undra på, att krigs-
befälet klagade över dylika befordringsgrunder. År 1760
anförde det nio stycken exempel på avskedade officerare,
som fått högre militära grader — ända till överste — för
sina förtjänster om jordens skötsel. Det oaktat fortgingo
ständerna på samma väg. Så fick år 1762 ryttmästaren
Hans Ramel överstes rang »för dess utmärkta flit och
myckna arbete i lanthushållningen». Men så hade ock lands-
hövdingen i Malmöhus län i sin riksdagsberättelse anfört,
att Ramel låtit uppodla 911 tunnland till åker och äng,
lägga 50,000 famnar stengärdesgårdar, upptaga 62,500
famnar diken, anlägga 16 torp o. s. v. Och dessutom var han
en mäktig riksdagsman., :

Men när en löjtnant, som hade uppfunnit en sorts bränsle-
besparande spis, av borgarståndet blev rekommenderad
till att belönas med kaptens titel, föreslog den för sin »orm-
tunga» bekante Josias Karl Cederhjelm på riddarhuset,
»att löjtnant Brolin hellre borde få rådmans titel, då mure-
riet var en borgerlig näring». Man tänke sig, hur vällovliga
borgarståndet skulle rasa! Men den elake Cederhjelm njöt.

Samma tankegång, som ledde till militära befordringar
för förtjänstfull verksamhet med spade och plog, återfinner
man under andra former i den bestämmelse i 1739 års lego-
hjonsstadga, som uppmuntrade ladugårdspigorna framför
andra tjänsteflickor genom att låta dem »få kläda sig efter
deras villkor och förmåga, utan avseende på vad om andre
