328 EN STORHETSTID FÖR VÅR ANDLIGA KULTUR.

tes hava en fristad för fienden. Jag skyndade mig att få se,
vilken drev dem så hårt, att varken piskslängar eller själva
döden dem så tvinga kunde. Jag såg då, det var samma,
som jag förr neder i landet observerat, nämligen nötstynget.
Hela sommaren söka de lägga sina ägg och förorsaka nya
brömsekulor, varföre boskapen dem flyr som hund och orm,
väl ihågkommandes deras sista gästning, och hellre låter
ett rankigt skeleton! dansa över berg och dalar än taga på
sig slik inkvartering.»

Med förtjusning skildrar Linne&us livet i fjällen, den här-
liga utsikten, den rena, friska luften samt »det kosteliga,
pärlande och välsmakande vattnet. Så snart jag kom på
fjällen», säger han, »fick jag liksom nytt liv, och var såsom
en tung börda tagen av mig.» Han menade, att det skulle
vara mycket bättre för en hel del sjuklingar att resa hit
upp i den friska fjälluften och dricka snövatten än att »ligga
uti tjockt väder uti sumpige surbrunnar».

Ofta prisar han lapparnes friska, fria liv: »Du säkre lapp,
du fruktar intet varken krig, hunger eller pest, som all annor
land på en kort tid förstöra kunna.»

Linn&e&i anteckningar från Lappland äro emellertid icke
blott roliga utan ha även stort värde för vetenskapen. Han
gav nu sin samtid en sådan massa nya kunskaper, att man
måste med häpnad fråga sig: Hur var det möjligt för
en person med Linnei knapphändiga utrustning att taga
sig fram i dessa väldiga ödemarker och att under alla an-
strängningar och faror ha intresse nog för att göra så rik-
haltiga anteckningar? Med tanke på mången överstånden
livsfara slutar han dessa anteckningar med orden: »Alla
väsendens Herre vare lov, pris och ära i evighetl»

Linn&us återkom till Uppsala ej blott med fördjupade
kunskaper — hans hälsa var härdad, hans viljekraft stärkt.

De sista studentåren. Resor i Dalarne.

I Uppsala ägnade sig den unge upptäcktsresanden åt att
ordna sina samlingar och vetenskapligt bearbeta sina an-
teckningar från Lapplandsfärden. Sitt levebröd skaffade
han sig genom privatundervisning åt studenterna. Och

1 Skelett.
