KARL VON LINNÉ. 343

niken, hade ock inrättat en oförliknelig botanisk trädgård
emellan Leyden och Haarlem, vilkens underhåll kostade
hbonom årligen 12,000 gyllem. Där funnos djur och växter
från alla världens delar. När Linngus kom in där, tyckte
han sig vara i paradiset.

En dag, då Linn&us vandrar omkring bland all denna
härlighet, blir han tilltalad av en för honom alldeles obekant
person. Det var Clifford själv, som genom Boerhaave hört
mycket talas om den unge svenske botanisten och läkaren.
Denna nya bekantskap, vars början påminner om första
mötet mellan Linn&eus och Olof Celsius i Uppsala, utveck-
lade sig lika lyckligt i sitt slag. Clifford blev alldeles förtjust
över Linn&us” kunskaper och snille. Han inbjöd honom
att slå sig ned på hans lantställe och utarbeta ett vetenskap-
ligt arbete över trädgården. Här stannade han nu två hela
år. En frikostig avlöning hade han, »levde som en prins
och hade allt, det han önska kunde». Han utgav på dessa
år fler arbeten av genomgripande betydelse för botaniken
än någon annan under hela sin livstid.

Den bok, som framför andra skulle skapa hans världs-
rykte, hette »Systéma naturze» (systemet över naturen).
Denna naturforskarens »gyllene bok» upplevde under för-
fattarens livstid ej mindre än 16 upplagor. Den första
var ett litet häfte; i sista upplagan hade detta svällt
ut till tre stora band med sammanlagt 2,300 sidor. Här
uppvisade han det sammanhang och den ordning, som
råder inom naturens tre riken: djurens, växternas och
stenarnas. Här framlade han sin berömda lag för växtriket,
det s. k. sexualsystemet. Betydelsen av denna bok har
en framstående naturvetenskapsman i våra dagar uttryckt
så: »Före Linneus' tid är naturkunskapen att likna vid
en stenhög. Karl Linn&eus ordnade stenarna, och med sitt
snilles ingivelse reste han upp av dem en mäktig byggnad.»

Vad Linn2&us under sin vistelse i Holland uträttade har
icke sitt motstycke i botanikens hävder och knappast i nå-
gon annan vetenskaps heller, Han kom till naturvetenska-
pens villervalla med den ordning och klarhet, varefter alla
längtat, men som ingen mäktat åstadkomma. Han gav enkla,
lättfattliga lagar, som blevo allmänt antagna, och förvand-
lade så naturkunnigheten till verklig vetenskap. Han
