390 EN STORHETSTID FÖR VÅR ANDLIGA KULTUR.

blåsor i nacken. Tiggare lägga henne på benen, att de måtte
bli fulla med blåsor, på det folket måtte mena, att de äro
surbenta.

Carex vesicaria, lappskogräs, växer vid sidor av
kärr och på våta ängar. Lapparne, som måste vara i den
allra starkaste köld ständigt så gott som under bar himmel
i sina öppna kojor och eljes på sina fälvägar, fast de inte
hava några strumpor, kunna dock bärga sig för vinterns
grymhet medelst detta gräset, som står emot all köld och
är mjukt och lent. Lapparne taga av denna starr bladen
eller gräset, torka det samt gnugga och lägga i skorna, vil-
ket värmer oförlikneliga och är helt mjukt. De bruka det
gräset även om sommaren i skorna, att de ej må bli ömfotade
och att förtaga fotsvett.

Rhamnus Frangula är förträffelig till purgans!, när
löven torkas och dekokten drickes; ja hon slår aldrig felt
och går opp i godhet intill rabarbern. Borde därför mer
allmänt nyttjas och kan av fattigt folk lätt fås.»

Linné som medicinsk forskare.

För allt i naturens oändliga värld, för växter och djur,
för stenar och bergarter intresserade sig blomsterkonungen,
och överallt gjorde han upptäckter av stor betydelse för både
vetenskapen och det praktiska livet. Så bidrog han bl. a.
till en mängd förbättringar i fråga om den tidens läkemedel.
Han både gav anvisningar på nya och »rensade ut en mängd
odugliga och skadliga saker ur den svenska farmakopén.
Bland dem funnos sådana fruktansvärda »botemedelb som
människoben, flodhästs- och vargtänder, tordyvelsspröt,
vildkatts-, hund-, varg-, räv- och människoister, människo-
blod och björngalla, duv- och fårträck, »pulveriserade egyp-
tiska mumier,, grodrom, daggmaskolja, hela råttor, skator,
paddor och skorpioner, huggormskött, varglever och spin-
delväv. Ett medel mot vissa lungsjukdomar hade t. ex.
följande mystiska sammansättning: pulver av vildsvins-
betar, av språngbenet hos hare, underkäken av gädda, öron-
stenarna hos abborre samt frön av några växter. Och ett

1Y Laxering.
