DET NYA STATSSKICKET. 67

arna hade förts i Paris mellan Creutz och Förenta stater-
nas sändebud därstädes, den berömde Benjamin Franklin.

Större kontraster kan man näppeligen tänka sig än Atis'
och Camillas skald och åskledarens uppfinnare, den genom-
praktiske, handlingskraftige amerikanen. Första gången Creutz
såg honom, frapperades han, liksom alla andra i Paris” sa-
longer, av »denna egendomliga gestalt i societeten> med sina
enorma glasögon och en pälsmössa, som gick ned på ögonen.
Men han fick snart den största respekt för den tystlåtne
mannen, som brukade »svara med tänkespråk, när man ta-
lade med honomv. När Creutz började framkasta tanken
på ett vänskaps- och handelsfördrag med Sverige, »gav
Franklins vanliga flegma vika för den livligaste känsla»,
och han betygade sin aktning för Sveriges folk och dess ko-
nung. Som intresset för saken alltså var ömsesidigt, gingo
förhandlingarna lätt, och så tillkom detta fördrag, som bygg-
de på den grundval, Gustav III och Ulrik Scheffer strävat
att framlägga till den neutrala handelns skydd. Ett spe-
ciellt svenskt syfte var att bevara och utveckla den mark
nad för järn i Nordamerika, varifrån Sverige under krige
börjat uttränga England.

Litteratur: C. T. Odhner, Minne af riksrådet grefve Ulrik Schet-
fer (Svenska akademiens handlingar för år 1891;
häft. kr.:' 5: 75).
Carl August Zachrisson, Sveriges underhandlingar
om beväpnad neutralitet åren 1778—980.
Arnold Munthe, Svenska sjöhjältar: del VI och
VII: 1; häft. tills. kr. 14: —

Det nya statsskicket.

återställa Gustav II Adolfs statsskick, alltså draga
ett streck över både ständerväldets, enväldets och
rådsväldets tidevarv. En av grundtankarna i den nya re-
geringsformen har Gustav i sitt utkast angivit med följande
ord: »Despotism är var och en regering, i vilken verkställan-
de och lagstiftande makterna befinnas förenade, vare sig

GUSTAV III hade sagt sig vilja med sin regeringsform
