VID TJUSARKONUNGENS HOV. 99

Litteratur: Anteckningar och memorial af grefve Johan Liljen-
crantz, utgifna genom Bernh. Taube (Historiska
handlingar: del VIIT).

E. Olån, Marstrands historia, krigsminnen och bad-
ortsliv.

Herman Levin. Religionstvång och religionsfrihet i
Sverige 1686—1782.

J. Sleligmann], Aron Isak. Ett hundraårsminne.

Aron Isaks sjelfbiografi, utgifven af Israelitiska lit-
teratur-sällskapet genom Jos. Seligmann.

Arnold Munthe, Svenska sjöhjältar: del VI; häft.
kr. 7: —

Gunnar Bolin, Militär statsmakt och individ, sär-
skilt i Sverige under Gustav III:s tid.

Vid tjusarkonungens hov.

Ett Versailles i miniatyr.

LDRIG har livet vid hovet haft så stor betydelsc för
Avårt folk som under itredje Gustavs dagar. Gustav

hade själv tagit del i det franska hovlivet, som blivit
hela Europas förebild. Han hade från sin franska resa med-
fört outplånliga intryck från detta Versailles, där konungen
residerade lik en halvgud, omgiven av ett lysande hov, av
en härskara uppvaktande och tjänare, av en etikett som gjor-
de hans dag till en ständig representation, av nöjen och för-
lustelser, som gjorde hans liv till en enda fortsatt karneval.
Sådant slog an på ett så mottagligt sinne som Gustavs. Han
lärde sig älska denna lysande prakt; han var bländad av stå-
ten och ceremonierna. Och när han kom hem till sitt eget
fattiga land i höga Norden, blev hovet i Versailles hans mön-
ster och föredöme.

Snart lyckades han också göra svenska hovet ryktbart
för dess invecklade etiketts- och ceremoniväsen. Ideligen
uppstodo etikettstvister med främmande sändebud och
furstliga personer. Österrikiske ministerns fru blev en gång
genom konungens ceremonimästare anmodad att avlägsna sig
från en tillställning på börsen, vid vilken den kungliga fa-
miljen var närvarande. Anledningen var den, att hon ej
