206 s DET LÅG ETT SKIMMER ÖVER GUSTAVS DAGAR.d

skaldebegåvning som Bengt Lidner ej skulle bli obemärkt
av Gustav III. Det första sammanträffandet dem emellan
skall ha skett helt oförmodat. En dag skulle franske am-
bassadören till konungen överlämna som gåva en byst av
kejsar Trajanus, en av de största regenter, världshistorien
känner. Gustav skulle därvid ha utbrustit: osAck, om jag
vore Trajanusb Då trädde där fram en ung man med
ovanligt utseende och påfallande bisarr klädsel och impro-
viserade helt frimodigt:

»Hur, store kung, kan Du försvara
den suck, ditt hjärta från sig ger?
Du önskar att Trajanus vara:

Du är ju Gustav — det är merl»

Så berättas det med ett visst, om ock ej alltför stort an-
språk på trovärdighet. Alltnog: Lidner lyckades komma i
beröring med Gustav III, och tjusarkonungen beslöt göra
någonting för honom. Han gav honom understöd till en
studieresa.

Först for Lidner till den tyska universitetsstaden Göttingen.
Här mottog han intryck av den tyska känslodikten, vilka
blevo avgörande för hela livet. Göttingen var en av födelse-
orterna för denna diktart, som nu fann en mottaglig jord-
mån i Lidners bröst. Men tyvärr fick han icke stanna och
i ro smälta intrycken. Hans olycksaliga njutningslystnad
hade snart slukat reskassan, och överhopad med skulder måste
han hals över huvud ge sig i väg. Konungen tog honom dock
till nåder och skickade honom till Paris för att övervakas
och handledas av Creutz. Lidner skulle bli ambassadörens
handsekreterare.

Lidner hos Creutz!... Nog var Atis och Camillas skald
en ypperlig läromästare i poesins konst. Men Lidner hade
behövt en kraftigare, mera sträng och framför allt mindre
tankspridd ledare än den blide Creutz. Skaldeynglingen kunde
inte heller här hålla sig ordentlig. Det hände, att han tog
en bok ur grevens bibliotek och förvandlade den i våta varor.
En sorglustig anekdot, egentligen belysande Creutz' tank-
spriddhet, berättas från denna tid: En morgon hade Creutz på
sängen mottagit Lidner. När han strax därefter skulle stiga
upp, saknade han sina pantalonger: de hade alltså fastnat vid
