ANDESKÅDARE, SKATTGRÄVARE OCH SPÅKVINNOR. 269

Andeskådare, skattgrävare och spå-
kvinnor.

talet kommit ur jämvikten, än hans oroliga kastningar

mellan jäktande nöjen och den vidskepliga mysticism, som
den tiden var på modet. Den lockade även honom med det
övernaturligas trollkraft. Upplysningstidens människor hade,
när de ville vara riktigt moderna, frigjort sig från religionen
i den form, vari kyrkan bjöd den. Men det religiösa be-
hovet fanns kvar där ändå och sökte näring i sådana osunda
företeelser som <andeskåderi, skattgräveri, spådomskonst
och dylikt. Här blev ett rikt fält för äventyrare och charla-
taner, och aldrig kunde de få någon andäktigare lärjunge än
den lättledde hertig Karl. Frimurarorden, där Karl blev
sstyrande mästare», var en sorts härd för 1700-talsmysti-
cismen. Märkvärdigt är det dock att se ett så klart huvud
som Gustavs vara med och intressera sig för dylikt charla-
taneri; men till hans heder måste sägas, att han i motsats
till brodern snart kom underfund med humbugen. Hans
svalnade iver för mysticismen får nog också i hög grad
tillskrivas det förhållandet, att han såg sig tillbakaträngd
från högsta ledningen av hertig Karl, som genom sitt in-
flytande inom de allt mer växande ordenssällskapen hotade
att bli en farlig politisk faktor.

På Värnbergs gård i Roslagen, som tillhörde den intres-
serade frimuraren och mystikern skalden Johan Gabriel
Oxenstierna, finns förvarad en samling recept för allehanda
smagiska arbetem, varur följande anvisningar för ande-
framkallning må anföras: »När någon nyss blivit begraven,
så går man på dess grav eller, om sten ligger däruppå,
straxt vid densamma på kyrkogården klockan mellan 11
och 12 en torsdags afton. Då man kommer dit, gör man
därpå en någorlunda stor triangel med en käpp utan me-
tall, i vilken triangel man sedan lägger ett runt papper,
varpå äro 2 cirklar samt mellan dem båda solen, månen
och planeterna samt himmelstecknen. Mitt på papperet, i

INGENTING visar tydligare, hur Gustav i början av 1780-
