RYSKA KRIGET 1789. 403

kamrat i olyckan. Han berättar själv: »Klockan 10 åt jag
aftonmåltid, varefter jag promenerade och sedan dresslade
sidenlappar till stoppning av en sidenväst. Klockan 12 gick
jag till sängs. Allt detta efter klockslaget av min bords-
studsare. Under de tio veckor, jag bodde uti fängelset,
hann jag läsa 36 volymer och att gå 29 mil; och blev mig
dagen aldrig lång. Jag var sjuk och plågad av gyllenåders-
kolik, när jag fördes i fängelset, men mådde väl och gick frisk
ut från Fredrikshov. Ett gott samvete är i slika fall det
säkraste och hälsosammaste sällskap.»
Litteratur: Handlingar angående 1789 års riksdag (Historiska hand-

lingar: del V).

Ludvig Stavenow, Bidrag till den gustavianska ti-
dens författningshistoria: I—II.

W. Tham, Konung Gustaf III och rikets ständer vid
1789 års riksdag.

Ryska kriget 1789.
Lantkriget.

ENOM att åtaga sig nya skatter hade ständerna givit
Gk011unge11 medel till ryska krigets fortsättning. 1789
års fälttåg började med att ryssarne inryckte i Savo-
lax, där befälet efter Hastfer fördes av den duktige general-
major Kurt von Stedingk, en av hjältarne från nordame-
rikanska frihetskriget. Savolaxbrigadens forne chef, lands-
förrädaren Sprengtporten, begagnade däremot sin grundliga
kännedom om förhållandena i dessa trakter till att ge goda
råd åt den ryske överbefälhavaren. Stedingks kår var knappt
mer än hälften så manstark som fienden och led brist på allt.
Soldaterna fingo mest leva på vatten och bröd. Kött bestods
endast på helgdagarna, och varken befäl eller menige hade
fått ut någon lön på ett halvt års tid. Ej att undra på, att de
våra måste retirera. Och dock lyckades de ett tag kasta fienden
tillbaka i en blodig drabbning vid Porosalmi, strax söder
om S:t Michel, varvid Göran Sprengtporten blev svårt sårad
i striden mot forna landsmän.
Den svenska huvudarmén vid Kymmene älv kunde däremot
gå anfallsvis till väga, och konungen, som anförde en av kå-
