434 KRIG MED RYSSLAND OCH DANMARK 1788—1790.

har ett okuvligt behov av att vara sig själv allt igenom och
lider rent fysiskt av att förställa sig. I ett brev till sin hustru
säger han en gång, att väckel och kolik alltid inställa sig, när
jag skall låtsas vara det, jag intet är».

Ehrensvärd var en oppositionsman i sin konstuppfattning
liksom i allt annat. Han är på de fria konsternas område
något av vad Thorild är på litteraturens. Men mäkta ensidig
är han i sin förgudning av antiken. Han föraktar exempelvis
den gotiska stilen och hatar rococosmaken. Kortasi har han
uttryckt sin uppfattning i slagordet, att »antiken haft
smak, de moderna sökt smak». Den antika konsten är den
enda verkligt harmoniska.

Litteratur: Karl Warburg, Karl August Ehrensvärd.

A. Hammarskjöld, Karl August Ehrensvärd (Nor-
disk tidskrift för år 1893).

1790 års ryska krig.

1789 års krig hade slutat utan något avgörande. På vintern
gjorde Gustav försök att få fredsunderhandlingar till stånd,
men Katarinas fordringar voro ett slag i ansiktet på honom.
Hon fordrade bland annat amnesti för Anjalamännen och
förbud för Sveriges konung att börja krig utan ständernas
bifall. Det hopplösa kriget måste alltså fortsättas.

I 1790 års fälttåg till lands växlade segrar och nederlag,
och liksom förra året vägde krafterna tämligen jämnt.

»Alla rättsinniga tacka Gud för svenska vapnens framgång
och bedja himmelen bevara den smordes dagar», skriver
auditör Ekman efter en svensk seger. »De illasinnade bita
sig nu i läpparna, våga ej publikt säga något men hava icke
desto mindre hjärtat fullt med djävulskap. Ja, Gud nåde,
i sin själ gråta de över den goda ryssens förlust och harmas
över våra vunna fördelar. Så sant Herren lever, har jag icke
nyligen varit i samtal med slika Satans barn.»

Slaget vid Reval.

Vad svenska flottan beträffar, ansträngde man sig detta
år av alla krafter för att få både örlogs- och skärgårdsflottan
