448 SOLEN GÅR NED I1I ÅSKMOLN.

man, skulle han under franska :folkets jubel intåga som
segrare i Paris och återupprätta den franske konungens
gamla makt och myndighet. Han lockades ej blott av äran
och makten utan också av utsikten till franske konungens
tacksamhet och därmed följande subsidier m. m. Hans iver
underblåstes beskäftigt av Katarina, som han åter närmat
sig efter freden. De båda suveränerna hade återknutit den
intima brevväxling, som blev avbruten 1784.

Den mäktiga kejsarinnan hade under kriget fått verklig
respekt för Gustav. Hon hade funnit, att han icke var den
vekling, hon trott, utan en verklig man i farans stund. Men
ändå mer betydde det, att hon nu verkligen behövde hans
vänskap. England och Preussen hotade nämligen att på ett
obehagligt sätt inblanda sig i hennes krig med Turkiet. Det
var av stor vikt för henne, att Sverige höll sig stilla och ej
ökade antalet av hennes fiender.

När Gustav började rusta igen och lät ryske ministern förstå,
att dessa rustningar kunde användas till Rysslands gagn
eller skada allt efter omständigheterna, blev man riktigt oro-
lig i Petersburg. Stedingk, som nu var svensk ambassadör
där, hade aldrig blivit så omhuldad. »Man behandlar migv,
skrev han, »som ett helgon.» Osterman frågade honom med
tårar i ögonen och under smekningar, som höllo på att kväva
honom: »Viljen I då verkligen förklara oss krig?» Och kej-
sarinnan bedyrade upprepade gånger 'under djup rörelse,
att hon älskade konung Gustav och beundrade hans mod
och begåvning.

Så hittade hon på den luminösa idén att sysselsätta Gustavs
fantasi och fästa honom vid hennes politik genom att under-
blåsa hans korstågsplaner mot franska revolutionen.

I oktober 1791 avslöto de båda suveränerna ett vänskaps-
och försvarsförbund för åtta år, under vilken tid Sverige
skulle erhålla 300,000 rubel i årliga subsidier.

Med det franska kungaparet underhöll Gustav förbindelse
genom den unge greve Axel von Fersen, »vackre Fersen»,
som han kallades i Paris, Marie Antionettes hängivne be-
undrare — och älskare, säga somliga. Gustav understödde
kungaparet i deras planer på att fly ur Frankrike och åter-
vända under skydd av den krigsmakt, som skulle nedslå
revolutionens månghövdade hydra.
