524 GUSTAV IV ADOLFS FÖRMYNDARE.

detta rum. En hemsk häpnad och ett dystert medlidande
lyste ur allas ögon, och ymniga tårar sågos rinna, fällda av
män och ynglingar, vilka eljest icke äro färdiga till betygande
av blödighet.» — »Blott några bland pöbelns avskum bör-
jade att smäda, säger Skjöldebrand, »men Silfverhjelm
lät vakten tysta dem. En av dessa sade: ”Stå där nu och
skäms, du sakramentska...' då talaren av en okänd men
kraftig hand fick ett slag, så att han föll omkull och blodet
rann från näsa och mun. Då hon kommit upp på schavotten,
framdrog bödeln halsjärnet, men hon ryste tillbaka, och
bödeln fällde händerna, varpå hon fick ställa sig utan hals-
järn framför pålen, där hon stod blek som en nyss avliden
i 20 minuter, varpå hon dånade och bars bort som död.>

Hon fördes nu i en vagn till spinnhuset å Långholmen.

Vid ankomsten dit fick hon återigen »häftiga konvulsioner
vid åsynen av en hop spinnhushjon, som betraktade henne
och med sataniska skrik förolämpade henne i hennes förned-
ring. Det var för henne tusen gånger värre än döden», sä-
ger en samtida memoarförfattarinna, hennes väninna Ma-
rianne Ehrenström.

Tack vare goda människors ingripande fick emellertid
Magdalena Rudenschöld åt sig inrett två möblerade rum med
kök i fängelset. Hennes bord serverades av fängelsedirektö-
ren med fyra rätter till varje mål. Hon fick promenera om-
kring på backen utanför fängelset, och där hade hon också
tillstånd att träffa en del släktingar. Man får alltså en skev
föreställning om hennes liv på spinnhuset, ifall man tänker
sig henne sittande vid spinnrocken bland vanliga brotts-
lingar.

Det var emellertid att förutse, att Magdalena Rudenschöld
skulle bli befriad från sitt fängelsestraff, när Gustav Adolf
bleve myndig. Under sådana förhållanden föredrogo hertig
Karl och Reuterholm att själva ge henne friheten, när två
år gått. På midsommaraftonen 1796 återskänkte hertigen
henne »av gunst och nåde» namn och ära och gav henne
tillstånd att bo på Gottland. Där hade han som ersättning
för vad hon förlorat i löner och pension inköpt åt henne Sten-
stugu gård, bestående av två hemman sydost om Visby.
Midsommardagen 1796 Jlämnade Magdalena Rudenschöld
Stockholm och slog sig ned i Visby i avvaktan på att de
