EN BLIVANDE ENVÅLDSHÄRSKARE,. 557

min söta Pappa snart må komma hem, och jag ärnar mig
också resa till Rom, när jag blir större.

Jag är alltid min söta Pappas lydigaste son.

Stockholm den 24 januari 1784. Gustav Adolif.

Något till glad blir prinsen, när han en tid därefter får ett
pitscher! sig tillsänt som gåva från kungen. Han tackar med
följande rader, som han »ailldeles efter eget behag sammansatt»
— försäkrar Sparre: »Jag tackar min söta Pappa alltför
mycket för pitscheret, min Pappa skickat mig. Jag var
visst glad men allra mest att höra, det min söta Pappa mår
väl och kommer ihåg mig. Jag skall bjuda till i allt att för-
tjäna min söta Pappas godhet beständigt för

Stockholm den 9 mars 1784. Dess lydigste son

Gustav Adolf.»

Fram på sommaren får han återse sin pappa. Men när
hösten kommer, är det Sparre, som reser ifrån honom för att
en tid vistas på sitt gods. Då skriver Gustav Adolf ett par
näpna brev till honom — »efter alldeles egna koncepter»,
försäkrar Stackelberg. Det första lyder så här: »Jag skall
berätta min söta Baron Sparre, att jag narrade Goda vän
att söka mig och gick med Pappa lilla trappan uti trädgården
rätt länge. Jag mår rätt bra men leds efter baron Sparre.
Glöm inte bort sin

Drottningholm den 23 augusti 1784. Gustav Adolf.»

Ett annat brev lyder, med bibehållande av den lilles egen
stavning, som följer:

»Jag skal berätta min söta Baron Sparre at jag mår just
bra. Jag läser i a. b. c. boken och rogar mig mycket samt
läser helt rent svenskan.

Jag har sett spelas le Roi de Cocagne?, som var rätt narr-
acktig, jag skrattade mycket: om Baron Sparre skyndar sig
hem får han se honom en gang till.

Jag har dantsat en menuett på balen med Ulla Fersen som
mama och alla voro nöigda med och berömde mig.

1 Pitschér var den dåtida benämningen på sigill. — ? En fransk pjäs.
