574 GUSTAV IV ADOLE.

med kornmjöl. I det lilla Danmark åtgick denna tid över
50,000 pund mjöl till puder för armén under ett enda år.

När det skulle bli stor parad, var friseringen och pudringen
ett mycket tålamodsprövande bestyr. Redan kvällen förut
började inpudringen, och sedan var det icke tal om någon
sömn den natten. Uppradade på bänkar längs väggarna
måste delinkventerna i sittande ställning avbida morgonen.

Med ett ordningssinne, som ofta slog över till pedanteri,
var hos den unge konungen ett vackert drag av rättrådighet
förenad. Av fruktan för att vid arvskiftet efter Gustav III
något skulle tillfalla honom personligen, som hans fader in-
köpt för rikets och icke för egna pengar, ville han icke av
kvarlåtenskapen mottaga mer än vederlaget för Ekolsundska
godsets köpeskilling, vad Gustav III ärvt av sin mor samt
vad fadern erhållit i presenter. Allt det övriga, mer än en
tredjedel av hela arvet, överlämnade han åt staten.

x

Gustav III hade ej haft stora förhoppningar om sin son.
Han lär ha yttrat om honom: »Han kommer att sluta olyck-
ligt, ty han är inskränkt och halsstarrig.»

Med det levnadsglada gustavianska hovlivet var det slut.
På tjusarkungens plats hade kommit en stel, orubbligt all-
varlig furste, vars värdighet förbjöd honom att skämta eller
småle. Kungaborgen i Stockholm hade blivit ett tråkig-
hetens förtrollade slott, där allt tycktes ha liksom stelnat,
där man på hovfester fick varken sitta — förty Hans Maj:t
behagade själv stå i timtal mitt på golvet — eller tala, knappt
viska; att skratta var ett brott. De middagar på slottet,
till vilka statens ämbetsmän inbjödos — eller rättare sagt
kommenderades — i tur och ordning, avåtos under helig
tystnad. För skaldernas sånger, för konstens skapelser fanns
inget intresse på tronen.

Litteratur: Generallöjtnant De Suremains minnen från hans an-
ställning i svensk tjänst 1794—1815. Svensk över-
sättning av O. H. D.
Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer, ut-
gifna af Malla Grandinson: 4 delar.

Gustaf Björlin, Några ord om soldatens klädsel för
hundra år sedan (i »Fordomdags» I).
