584 GUSTAV IV ADOLF.

siga vinklar åt byn som möjligt är, och uti dessa inrym-
mas platser för kvarboende. Protokollet skrives och under-
tecknas.

I detta skick insändas karta och handlingar till landshöv-
dingens fastställelse. Den följer, och nästa vår sker utstak-
ning. På marken visar sig de nya gårdarnas läge helt annor-
lunda, än man i halvmörkret med blicken på kartan före-
ställt sig. Alla äro missbelåtna, men all hjälp är avskuren,
ty förrättningen är redan fastställd. — Så börjades och så
slutades många enskiften i Skåne.»

Så följdes skiftesreformen litet varstädes av klagolåt
från alla, som höllo på det invanda och ej ville lämna sina
gamla boplatser. Och den bonde, som begärde enskifte, be-
traktades mångenstädes som byalagets fiende. På många
håll klagades det också över mannamån och orättvisa vid
delningen, över att de fattiga bönderna fingo maka åt sig
för de rikare och blevo »uppskuffade på lerknölarna, där
det växte bara i våtår, eller på sankmark, där det skulle
kosta stora pengar att få jorden dikad. »Det var», säger en
samtida skåning, »i sanning ingen barnlek att spränga stora
byalag, vanda vid ett dagligt samliv för alla åldrar på ge-
mensamma samlingsställen. . Också möttes reformen i bör-
jan nästan överallt av missnöje. Den skånske bonden kände
nog alltför väl till de många olägenheter, som följde med
jordbruket inom det gemensamma byalaget, men han följde
sitt gamla ordstäv: ”Ingen dör av en sjukdom, som han är
vand vid.'»

&

Följden av enskiftet blev, att de gamla byarna allmänt
upplöstes och byggnaderna flyttades ut på de nya ägorna.
Vid tvister om vilka som skulle flytta ut ur byn var det en-
ligt förordningen den, som ägde de bästa byggnaderna, som
fick stanna kvar. De utflyttande fingo i stället understöd
till nybyggnader både från de andra byamännens och från
statens sida inom vissa gränser.

Med utflyttningen ur byarna följde nästan alltid nyodling,
isynnerhet av sådana utmarker, som lågo mellan åkertegar,
vilka nu tilldelats en och samme ägare. Denna jordreform
är alltså en av de främsta orsakerna till den svenska åker-
