SKUGGRÄDSLA PÅ ALLERHÖGSTA ORT. 597

Litteratur: [Sigfrild [Wieselgre]n, Riksdagen i Norrköping år
1800 (i Svensk månadsskrift för år 1864).

Malte Hamnström, Om rcealisationsfrågan vid riks-
dagen i Norrköping år 1800.

S. Clason, Några anmärkningar rörande riksdagen i
Norrköping 1800 (Historisk tidskrift för år 1897).
C. Fr. Lundin, Wismars pantsättande till Mecklen-

burg-Schwerin.

Nicolovius, Folklifvet i Skytts härad i Skåne vid
början af 1800-talet; häft. kr. 2:75.

Minnen af Carl Christian Halling (Martin Weizull,
Samlingar utgifna för de skånska landskapens hi-
storiska och arkeologiska förening 1878).

Herm. Hofberg, Svenskt kommunallif för sjuttio år
sedan (i tidskriften »Land och folk» för år 1873).

P. von Möller, Strödda utkast rörande svenska jord-
brukets historia.

Carl Sprinchorn, Anteckningar om Rutger Mac-
leans verksamhet å Svaneholm (Historisk tidskrift
för Skåneland 1917).

Robert Dickson, Malmöhus län år 1800; häft. kr.
2: 50.

Skuggrädsla på allerhögsta ort.

USTAV ADOLF gillade varken den gustavianska upp-

lysningsfilosofin eller de politiska och sociala frihets-

rörelser, som utgingo från Frankrikes revolutionära kret-
sar. Hans skuggrädsla underblåstes av hovkanslern Zibet,
vilken själv gjorl sig känd såsom en mycket medelmåttig
vitterhelsidkare och nu i kraft av sitt ämbete vakade över
att inga farliga åsikter insmögo sig i tidningspressen eller
litteraturen eller på annat sätt kommo fram. Överallt voro
han och hans konung i verksanmihet för att »utestänga all
överflödig dager». Gustav IV Adolfs regering har också blivit
kallad »den svenska litteraturens järnålder».

Ungdomen vid Uppsala universitet var särskilt illa an-
skriven på högre och allerhögsta ort för sympatier med ti-
dens frihetsrörelser. Särskilt såg regeringen med oblida ögon
på den krets av entusiastiska studenter, som samlade sig
