GUSTAV ADOLFS POLITIK BLIR KRIGISK. 603

Harmen över neutralitetsförbundets fiasko inmängde sig
även i förhållandet mellan Sverige och Danmark. För dan-
skarne var det en bitter missräkning, att den svenska eska-
dern blev försenad, och Gustav Adolf å sin sida tyckte, att
Danmark alldeles för hastigt givit efter för England och
lämnat Sverige åt sitt öde.

Litteratur: Hugo Larsson, Sveriges deltagande i den väpnade
neutraliteten 18500—1801.

Edvard Holm, Danmark-Norges udenrigske Historie
i Aarene 1800 til 1814.

Gustav Adolis politik blir krigisk.

revolutionen. Men när general Napoleon Bonaparte

efter lysande segrar över Frankrikes fiender tog mak-
ten och gjorde slut på den revolutionära yran, blev för-
hållandet mellan Sverige och Frankrike förbättrat, och de
avbrutna diplomatiska förbindelserna återknötos.

Gustav Adolf gjorde t. o. m. på våren 1801 ett särskilt
försök att närma sig Frankrike. I förbittring över Danmarks
utträde ur neutralitetsförbundet funderade han på att med
Frankrikes och Preussens hjälp rycka till sig Norge. Det
var Gustav III:s gamla plan, som han sålunda upptog för
att sedan flera gånger återkomma till. Han avsände över-
stekammarjunkaren Karl Bonde i en hemlig beskickning
till Berlin och Paris för att försiktigt höra sig för om möj-
ligheterna av ett dylikt landförvärv för Sverige. I Paris
skulle Bonde till Napoleon Bonaparte framföra sin konungs
önskan att knyta en närmare förbindelse med Frankrike.
Med hjälp av franska subsidier och preussiska trupper tänk-
te sig Gustav Adolf kunna förvärva Norge. Till gengäld
skulle Preussen få svenska Pommern, och Frankrike skulle
i Sverige vinna en motvikt mot Ryssland och England.

Så kunde det förhålla sig med Gustav IV Adolfs annars
obestridliga rättframhet och redlighet, när det gällde poli-
tiken! Han var ett barn, han också, av rövarpolitikens tide-
varv och aktade icke för rov att utan rättmätig anledning

GUSTAV ADOLF hade ärvt sin fars hat mot franska
