RYSSLAND OCH DANMARK BLI SVERIGES FIENDER. 617

Gustaf Björlin, Sveriges krig I Tyskland åren 1805
—1807 ; häft. kr. 3:75.

Kjell Christoffer Barnekows dagboksantecknin-
gar under fälttågen 1806 och 1813—14, utgivna av
Augusta Katarina Bergh.

L. E. Dalgren, Ernst Moritz Arndt och Sverige.

Richard Petersen, Jung-Stilling.

Generallöjtnant De Suremains minnen från hans an-
ställning i svensk tjänst 1794—1815. Svensk öfver-
sättning af O. H. D.; häft. kr. 4: —

Elof Tegnér, Konungar i landsflykt i Sydsverige (i
hans Valda skrifter: bd VI).

Världshändelserna göra åter Ryssland
och Danmark till Sveriges fiender.

föreskriva sig lagar av segerherren över Europas fast-

landsmakter. Striden om herraväldet över världen
skulle alltså mynna ut i en tvekamp på liv och död mellan
Napoleon och England. Genom öppen och direkt strid kunde
han ej betvinga detta havsvälde, ty hans flotta var ohjälpligt
underlägsen den engelska. Då födes hos honom den världs-
famnande tanken att träffa »krämarstaten» i dess sårbaraste
punkt, dess handel och sjöfart. Det skall ske genom ett indi-
rekt krig, genom att alla Europas makter förmås att avspärra
sina hamnar för handel med England. Så skall England ute-
stängas från själva källan till sitt välstånd, svältas ut. Det
är Napoleons bekanta kontinentalsystem eller fastlands-
spärrning, den fruktansvärdaste krigsplan, som någonsin
uppstått i en mänsklig hjärna. Utmed hela Europas kust,
överallt skall han sätta fastlandet mot oceanen.

Men för att genomföra denna plan kände Napoleon sig
ännu för en tid i behov av en bundsförvant på Europas fast-
land. Han fann en lämplig sådan i Rysslands kejsare Alex-
ander I. Samtidigt med att Napoleon i Tilsit underhand-
lade med tsaren om fred, överraskade han sin förkrossade
motståndare med den lockande utsikten till ett förbund i
och för en delning av världen. Lockbetet var framför allt

OÅTKOMLIGA på sin övärld läto de stolta britterna ej
