618 GUSTAV IV ADOLE.

Turkiet med Konstantinopel, målet för Rysslands stoltaste
drömmar sedan århundraden. Men Napoleon ville icke släp-
pa ryssarne på turken ännu. Skulle Turkiet en gång styckas,
så ville han själv vara med för att kunna lägga sig till med
de bäst belägna bitarna. Men för ett sådant företag hade
han icke sina trupper lediga ännu. Han måste först kväsa
spanjorerna, som han icke fann tillräckligt spaka och med-
görliga ännu. Medan Spanien kuvades, gällde det att syssel-
sätta Alexander. Härför lämpade sig ju Sverige, ifall dess
konung icke ville gå med på att stänga sina hamnar för
engelska varor och fartyg. Gustav Adolfs vägran att antaga
kontinentalsystemet skulle vålla ett betydelsefullt avbräck
i fastlandsspärrningen, eftersom de engelska köpmännen
hämtade mycket virke och andra skeppsförnödenheter just
från Sverige. Men Napoleon synes verkligen ha hoppats,
att Gustav Adolf skulle falla till föga för det hotfulla språk,
som Alexander åtog sig att föra mot honom. Vägrade han
emellertid, så kunde han lämpligen straffas med att ryssar-
ne besatte Finland. Danmark skulle i sådant fall hjälpa
Ryssland i angreppet på Sverige.

Medan den ryska kolossen sysselsattes med att sluka denna
munsbit uppe i höga Norden, skulle Frankrikes arméer hinna
göra upp sin räkning med Spanien — sådan var Napoleons
beräkning. Spanien borde också bli så mycket bekvämare
att komma till rätta med, som det ej skulle kunna få någon
kraftigare hjälp från England. Napoleon räknade nämligen
ut, att England skulle nödgas binda en god del av sina strids-
krafter uppe i Norden för att bistå Gustav IV Adolf. Ty en
bundsförvant, som med en så rent av halsstarrig trohet stått
på Englands sida, kunde man ju omöjligen överge. Upptaget
med att bistå Sverige, skulle England knappast kunna hjälpa
Spanien. - Följaktligen borde detta land, övergivet åt sig
självt, falla som en mogen frukt i Napoleons händer. När
han alltså hetsar Alexander mot Finland, är det blott en
sida av hans världsfamnande, mot England riktade politik.
Finska kriget är en dyning av den kamp om världen, i vilken
Napoleon I vältrar fram sina segervana arméer över Euro-
pas fastland. Ett krig mellan stormakter är alltid oberäk-
neligt till sin räckvidd.

Överenskommelsen i Tilsit hölls naturligtvis ytterst hem-
