8 SVENSKA FOLKET VID SEKELSKIFTET.

En medryckande — fast ej alltid så värst pålitlig — rese-
skildring har författats av den franske emigranten

De La Tocnaye,

som år 1798 reste genom Sverige för att fördriva tiden.
Han fann här en över förväntan välmående bondebefolkning
med renliga bostäder och ganska välklädd. Ärlighet fann
även han vara ett utmärkande drag för svenskarne. Han
anför flera bevis därpå och försäkrar, att man nästan aldrig
hör talas om någon stöld i Sverige. I Småland hände det
honom, att han på en gästgivargård tappade sin penningpung.
Men knappt hade han anlänt till Vimmerby, förrän en pojke,
som kommit dit med en annan skjuts, trädde in och lämnade
honom pungen med innehåll. »Det skulle inte ha hänt i
många länder», säger han.

Man ser i Sverige mycket få fattiga och nästan inga tiggare.
Och dock blev vår resenär på våren 1799 vwvittne till att
bönderna i Stockholms närhet måste taga halmtaken av sina
uthus, ja t. o. m. av sina stugor, för att ge boskapen till foder.
»Och man skall inte tro, att detta är något ovanligt», säger
han. »På tio år räknar man vanligen tre missväxtår. För
att kunna förekomma de ogynnsamma följderna därav täcka
bönderna i goda år sina hus med ett djupt halmlager, som i
onda år kommer dem till stor hjälp.»

Han konstaterar, att de svenska bönderna i allmänhet
äro riktigt goda människor. Isynnerhet äro de ömma om
sina skjutshästar, ja mången gång händer det, att »de gråta,
om man slår det arma djuret». Men ju närmare man kommer
huvudstaden, dess mindre märker man av denna godhjär-
tenhet. I huvudstadens närhet söka bönderna begagna sig
av resenärernas okunnighet om förhållandena. »Men till
all lycka», fortsätter han, skände jag tillräckligt språket och
bruket i landet för att genast slänga dem i gapet tio tusen
millioner djävlar, vilka också genast förmådde dem att ta

Där återger han vårt >ändock> med den något egendomliga formen
>andak>. I st. f. >det fryser> skriver han »det frusar>. Till före-
kommande av varje tvivel om ordlistans värde meddelar han, att
>samtliga orden äro återgivna så, som de uttalas på svenska>.
