40 KARL XIII:S OCH KARL XIV JOHANS TID.

oundviklig söndring av tänkesätt. Det har trott, vad ex-
emplet av Europas friaste stat! även bevisar, att för en na-
tions allmänna rätt och medborgares personliga frihet och
säkerhet finnes intet starkare värn än dessa former, omgivna
av seklers helgd och befästad av en allmän nationalkraft,
som i dem verkar.»

Järta har själv på äldre dagar uttryckt samma tanke med
orden, att 1809 års regeringsform »ej var tillkommen efter
någon av de samhällskostymer, som då voro moderna i det
övriga Europa, utan efter den åldriga svenska dräkten, med
bondtröjan närmast livet>.

Mot detta uttalande av en man, som borde vara auktoritet
framför alla andra, ha dock på sista tiden oppositionella
röster hörts från historikernas läger. Järta, som på äldre
dagar blev konservativ, har nämligen gjort de anförda re-
flexionerna om den bestående regeringsformen i polemiskt
syfte. Hans uttalande är hållet i ironisk ton mot en yngre,
sädel generation», som vid tiden för regeringsformens tillkomst
sjollrade i kolt eller vagga» men nu »hunnit växa upp till
myndighet att tala ur moustascherna». Det var mot ändrings-
förslag från »desse ungdomsraske statsmän», som Järta tog till
orda för att skydda den grundlag, av vars redigerande han
själv hade huvudförtjänsten. Men med hänsyn till detta
hans syfte få hans uppgifter givetvis tas med en viss för-
siktighet.

Genomgår man konstitutionsutskottets betänkanden, mär-
ker man också, att 1809 års lagstiftare faktiskt hade en syn-
nerligen god kännedom om utländska statsskick, såsom Frank-
rikes och Englands, och man igenkänner där flere av de fran-
ska revolutionsmännens åskådningar på statsförfattningens
område. Det är numera uppenbart, att det svenska stats-
skickets pånyttfödelse skett under påverkan ej blott av na-
tionella erfarenheter utan också av franska revolutionens
allmäntmänskliga idéströmningar. Hans Järta svärmade ju
själv som ung för franska revolutionens frihetsidéer. Men
det glömde han bort på äldre dagar.?

+

1 England. — ? Detta är så mycket förklarligare, som Järta med
all sin genialitet var en i hög grad impulsiv natur med sitt huvud
