ÖVERSTE GUSTAFSSON OCH HANS FAMILJ. 55

därom, att han önskade till statskassan återlämna den fad-
dergåva av 12 tunnor guld, som riksens ständer en gång
förärat honom. »Då min önskan är att till Guds ära och
min egen uppbyggelse tillbringa mina återstående dagar
utom detta rikets gränser, hoppas jag, att denna min gåva
emottages», tillade han.

Gent emot den snöda mammon visade den landsflyktige
konungen genomgående en flott frigjordhet. Under ett be-
sök i England år 1810 gav han ett nytt bevis därpå. Den
dåvarande engelske prinsen-regenten, sedermera konung
Georg IV, fick höra, att exkonungen där låtit sälja en del
juveler. Han skyndade sig då att begagna tillfället att visa
Englands trogne bundsförvant sin erkänsla och anhöll att
få tillställa konungen en penningsumma för inköp av andra
juveler till liknande värde. Härtill svarade emellertid den
landsflyktige fursten med mycken värdighet, att han sålt de
ifrågavarande smyckena endast därför att de voro för honom
fullkomligt värdelösa, men icke på grund av någon penning-
förlägenhet. Följaktligen såge han sig lyckligtvis ej i behov
av att begagna sig av Hans kungl. Höghets välvilliga anbud.
»Fattig men stolt» var den biltoge. Han avslog också engel-
ska regeringens anbud om ett slott utanför London jämte en
årlig pension av 6,000 pund.

+

Länge skulle det dröja, innan den stackars landsflyktige
konungen fann någon ro. Han blev med åren allt besynner-
ligare. År 1812 skilde han sig från sin älskvärda gemål.
För sin farbror yppade han skälet: hon tilläte honom ej att
snyttja sitt temperament som en rättskaffens krjsten». Hon
lär nämligen ha hyst en orubblig motvilja mot att en lands-
flyktig och olycklig furstefamilj skulle ökas.

I ett brev till sin farbror den 28 juli 1811 uttalar sig Gustav
Adolf om sitt äktenskap sålunda: »Jag har ej varit lycklig
i mitt giftermål, ty jag har esomoftast måst sakna den ljuva
tillfredsställelse, som därmed bör vara oskiljaktig. Till ut-
seendet har det merendels varit tämligen lyckligt, men i
själva verket endast stundtals drägligt, och detta i följd av
min ädla föresats att inför Gud och människor uppfylla, vad
