KARL JOHAN MEDVERKAR TILL ATT STÖRTA NAPOLEON. 123

led under denna väntan svår manspillan. Men »av alla
svenska trupper, som i bataljen togo del, tilltygades ar-
tilleriet värst. Största delen av servisen till de två oss
åtföljande kanonerna stupade eller blesserades. Flera ar-
tilleristabsofficerare fingo med sitt blod plikta för tjänste-
nitet under stormningen. Rätteligen hade de kunnat vara
därifrån, ty deras plats var för ingen del vid dessa två ka-
noner; men man var i svenska armén så nyfiken att också en
gång få komma i allvarlig strid, att man begagnade alla till-
fällen för att avlägga tapperhetsprov. — Vid återkomsten
till svenska arméns bivuak om aftonen sågos kanoner släpas
av blott trenne hästar — de andra tre voro skjutna — och av
manskapet var minsta delen oskadad. General Cardell själv,
känd för sin djärvhet och oförskräckthet, hade väl person-
ligen undsluppit, ehuru hans tjocka figur bort vara en maka-
lös skottavla. Kulorna hade emellertid varit honom ganska
nära: hans tobakspung t. ex., som hängde vid en rockknapp,
genomborrades av en muskötkula, så att tobaken rann där-
utur.?

Förfärligt var slagfältet efter den stora folkslaktningen
omed stympade lik, ännu kvidande sårade, dödsskjutne
hästar eller sådana stående på tre ben, splittrade lavetter
och blod — blod, varthän blicken vände sig. Det led mot
kvällen. Skymningen lade sig allt mer och mer över de hem-
ska föremålen, vilka spöklikt omgåvo oss» — det är von Kr&e-
mer, som tecknar denna ohyggliga nattstämning. Och Siö-
steen återger sina intryck av vad han såg efter slutad kamp
sålunda: »Vi gingo ut på fälten och betraktade mänsklig-
hetens elände. Jag vet knappast vad som påkallade högsta
medlidande, antingen de med döden kämpande människor el-
ler hästarne. Människorna hade åtminstone i allmänhet vård,
och den som ägde en droppe vin, brännvin eller vatten, has-
tade opåmind att läska en döende stridsbroder. Är oförson-
lighet din matk!, så gack på dessa fält, betrakta där de fall-
nas, de dödas anleten, deras utsträckta eller hopknäppta hän-
der — och du skall se dem vända mot samma förbarmande
himmel. Du skall där se vän och fiende lika darrande och

1 Din onda lidelse.
