SBRAHEVÄLDE? M. M. SKAPA ETT OPPOSITIONSPARTI. 175

konungen avvärjde överilningar och förhastade beslut från
Karl Johans sida. Men innan han lyckades därmed, fick han
rida ut mången våldsam storm och uppbära hårda och häftiga
ord från sin kunglige vän.

I motsats till en sådan kungagunstling som Armfelt var
han en alltför försynt och taktfull person för att göra sig skyl-
dig till några stötande later i sitt uppträdande. »Hela hans
väsen var», säger Trolle-Wachtmeister, »enkelt och anspråks-
löst, fullt av välvilja och av artighet men utan fjäsk mot
höga och låga, alltid med bibehållen värdighet.»

Landshövdingen och statsrådet Karl Otto Palmstierna säger
om Magnus Brahe, att »hela det yttre väsendet var mera vekt
än riktigt manligt. Men sinnet var fast, viljan bestämd, be-
slutet oryggligt, när det en gång var fattat. Hela uttrycket
av hans ansikte bar en prägel av svårmod, fördragande
livet men ej njutande det.»

+

Oppositionen mot Karl Johan gällde emellertid icke blott
»Braheväldet» utan också en del av statsråden. Bland dem
funnos flere reaktionära män, vilka voro konungens »ja-
herrars. Dem ville oppositionen ha bort. Man fordrade, att
vid konungens sida skulle stå en »rådkammare, som icke er-
kände en högre instans i sängkammaren», och som ägde fol-
kets förtroende. Andra krav från oppositionen voro särskilt
utvidgad tryckfrihet samt upphävande av ståndsin-
delningen i riksdagen och i samhället, såsom skett i Frank-
rike under revolutionen. Dessa och andra reformer blevo
programpunkter för det liberala partiet, vars genom-
brottstid i vårt land är 1830- och 40-talen. Med utgångspunkt
i franska revolutionen gjorde liberalismen individernas
lycka till sin lösen och arbetade i det syftet på människor-
nas politiska frihet och sociala jämlikhet. Den svenska li-
beralismen har på den punkten rönt rätt stort inflytande
av bl. a. den engelske politikern och filosofen Bentham, vil-
ken som högsta målet för all mänsklig strävan uppställde:
»Största möjliga lycka för största möjliga antal människorl
Såsom Lars Hierta en gång påpekade, innebär ju detta ingen-
ting annat än Kristi bud: »Du skall älska din nästa så som
dig självlh
