186 KARL XIII:S OCH KARL XIV JOHANS TID.

ofantlig impression! på böndernas, skriver Liljecrona? i sin
dagbok. »De fleste började gråta. Man såg, i vilket kärt minne
de innesluta den avlidne hedersmannen. Aldrig», tillägger
vår sagesman, »har jag sett ett auditorium lyssna så uppmärk-
samt på en talare.:

Den svenska liberalismens lärofader.

Tack vare sina gedigna insikter i lagväsendet, sin rika be-
gåvning och en karaktär ren som guld vann Johan Ga-
briel Richert ett anseende, större än vad det högsta
ämbete skulle ha kunnat förläna honom. Han var en le-
dande politiker utan att bekläda något statsrådsämbete
— ty det avböjde han. Han var lagstiftare utan att
tillhöra vår lagstiftande församling, ty såsom »ofrälse stånds-
person å landet» var han före den stora representationsre-
formen icke valbar till riksdagen. Rättslärare var han
utan att vilja bekläda en erbjuden professorsstol och för-
svarare av folkets rättigheter mot maktmissbruk,
fast han sade nej till befattningen som justitieombudsman.
Som en enkel lantdomare i Västergötland levde denne märk-
lige man, en den nya tidens »lagman Torgny».

&

Släkten Richert härstammar från Frankrike, varifrån en
del av dess medlemmar lär ha flytt under hugenottförföljel-
serna och funnit en fristad i Tyskland. Därifrån överflyttade
en Richert på 1600-talet till Ronneby som affärsman,

Johan Gabriel Richerts far var en mycket ansedd härads-
hövding i Vadsbo domsaga i Västergötland, och i den trakten
tjänade också Johan Gabriel efter avlagda juridiska examina
och prov sina sporrar såsom sin faders biträde. Med ungdom-
lig hänförelse uppträdde han som juridisk hjälpare åt all-
mogen mot godtycke och förtryck med den påföljd, att han
av höga vederbörande — det var på Gustav IV Adolfs tid —
blev ansedd för en farlig »jakobin».

1 Ett ofantligt intryck. — ? Lars Hiertas närmaste man i Afton-
bladet.
