262 EN VITTER STORHETSTID,

skildringar, deras lärare framtrollar, och med hänförelse
följer hans tankars höga flykt.

Men på vuxet folk gör han mycket olika intryck. Många
bli formligen förtrollade av den geniale mannen, räkna be-
kantskapen med honom till de största skatter, livet skänkt
dem, och gå från umgänget med honom »med själen uppfylld
av oförvansklig rikedom», medan andra känna en instinktiv
motvilja och ett misstroende, som de ej kunna förklara, mot
denna underliga uppenbarelse, som »ena dagen lika ivrigt
anfaller vad han den andra försvarat, och detta dock mest
för att få tillfälle att briljera — att ej säga kokettera — med
sin vidunderliga dialektik och bevisningsförmåga. För
honom är det en enkel sak att göra svart till vitt. »Aldrig
vet man, var man har honom.»

Vid sidan av sin pedagogiska verksamhet författar han
både läroböcker och skönlitteratur. Han börjar ge ut fruk-
terna av vad han tänkt och drömt, när han satt där uppe i
ensamheten i Värmlands skogar. Det blir »Törnrosens
bok». En underlig bok av en underlig man! Den skall
»spegla hela världen», skall därför på en gång vara »ton, färg,
doft, gråt, löje, poesi, religion, filosofis. Den innehåller både
skönlitteratur och avhandlingar i olika ämnen. Här bjudes
läsaren på förtjusande naturskildringar, de älskligaste teck-
ningar av svenskt lantliv, omväxlande med mystiska, dröm-
fyllda medeltidsbilder och gripande sorgespel.

Ramen kring det hela är den släktkrets, som samlas kring
den förmögne herr Hugo Löwenstjerna på hans jaktslott
och där var afton före teet berättar sina historier. Som berät-
tarna äro varandra mycket olika till naturen, blir också vad
de ha att förtälja mångskiftande. Inom denna krets uppdyker
en egendomlig person vid namn Richard Furumo, en mycket
beläst och vida berest man, som nu slagit sig ned på en liten
gård i närheten. Han blir strax sällskapets andliga medel-
punkt. Detta är innehållet i inledningsnovellen »Jakt-
slottet».

Av allt vad Almquist skrivit är det inget, som slagit an
så som hans allmogeskildringar: de fina och rörande novel-
lerna »Kapellet», »Grimstahamns nybygge» och »La-
dugårdsarrendet» samt den delvis dystra och hemska
»Skällnora kvarm.
