432 SVENSKA NÄRINGSLIVETS UTVECKLING.

Genom nyodlingar och annat genomgripande nydanings-
arbete på den svenska jorden har vårt lands utseende under
det senaste århundradet förvandlats mer än förut på ett helt
årtusende. Men ännu behöver vår modernäring all den upp-
ryckning, som intresserade personer och ledande institutio-
ner kunna ge. Att så är förhållandet framgår särskilt därav,
att Sverige, som fordom tidtals kunde utföra ej obetydligt
med spannmål, numera icke förmår brödföda sin befolkning.
Detta sammanhänger visserligen med en omständighet av
glädjande art, nämligen att vårt folk numera har råd till
bättre kosthåll än förr. Nu förbrukas nämligen nästan dubbelt
så mycket säd per invånare och år som vid 1800-talets pör-
jan, då folk fick svälta mycket mer än nu.! Ännu fram på
mitten av 1800-talet ansågs det i mera frostlända trakter av
Norrland syndigt — även i goda år — att använda oblandat
kornbröd i vardagslag. Att bli bjuden på ett stycke oblan-
dat rågbröd ansågs länge som alldeles särskild välfägnad.
Att anskaffa nödbrödsämne hörde till de regelbundet åter-
kommande sysslorna för året. Mest användes den inre mju-
ka barken på tallarna. Sedan träden fällts, flådde man av
barken och skar bort den hårda ytterbarken. Därefter tor-
kade man mjukbarken samt bultade sönder den, lade den i
kar och lutade den för att befria den från den värsta kåd-
smaken. Efter förnyad torkning maldes den till mjöl. —
Torkad fisk åts mycket i stället för bröd.

En omständighet, som får observeras, då man konstaterar,
att vårt jordbruk numera icke förmår brödföda Sveriges
befolkning, är också den, att jordbrukets tyngdpunkt mot
slutet av 1800-talet mer och mer överflyttades från produk-
tion av brödsäd till odling av kreatursfoder, vilket lönade
sig bättre. Därför uppväges värdet av den importerade
brödsäden i det närmaste av vår smörexport. Även odlingen
av sockerbetor har betydligt inkräktat på spannmålspro-
duktionen.

Omläggningen av jordbruket till odling av kreatursfoder
i allt högre grad hade sin orsak i förhållandena på världs-
marknaden, isynnerhet i Nordamerika. Där började näm-

1 Ännu så sent som år 1812, ett svårt nödår, dog folk i Ångerman-

land av svält. Det hände, att man tog till gamla läderskodon, som
man blötte upp och stekte, för att därmed stilla den värsta hungern.
