SKOGSBRUKET. 457

Ett särskilt energiskt och framgångsrikt arbete på skogs-
odling har också nedlagts av Göteborgs och Bohusläns hus-
hållningssällskap.

Då skogsodlingen väl började taga fart i vårt land, räckte
det frö, som insamlades från svenska kottar, ej längre till,
utan man inköpte tall- och granfrö från Tyskland och Öster-
rike. I början artade sig plantorna efter det sydländska
fröet riktigt bra och sågo kraftiga ut. Men när träden blivit
omkring tjugo år gamla, började de angripas av sjukdomar
och tynade av. Många av detta slags planteringar gingo all-
deles ut, och de, som levde, fingo aldrig någon riktig höjd.
De tålde ej vårt karga klimat. Genom en mångfald experi-
ment både i vårt land och annorstädes kom man småningom
till visshet om, att därest skogsplantering i en trakt skall lyc-
kas, måste man använda frö från trakter med samma slags
klimat. I Norrland kan man t. ex. icke använda tallfrö från
södra Sverige. Ja i Västerbotten duger ej ens frö från södra
Norrland. På försöksplanteringar vid Boden har det visat
sig, att alla plantor av frö från trakter söder om Dalarne va-
rit utgångna efter fyra år, och att efter sex år hälften av alla
plantor från Jämtland också frusit bort. Däri har man en
förklaring till de många misslyckade skogsodlingsförsöken
i vårt land.

Men långt efter det att skogsmännen voro på det klara
med att det tyska och österrikiska tallfröet var odugligt
för våra behov, utbjöds underhaltigt tyskt tallfrö som full-
god svensk vara, och endast genom stränga lagbestämmelser
har man kunnat göra slut på bedrägerierna.

Det är emellertid ej nog med vad som kan uträttas ge-
nom att plantera eller så ny skog. Väldiga sträckor sump-
mark kunna också förvandlas till värdefull skogsmark ge-
nom utdikning. Det stillastående vattnet vållar nämligen
s. k. försumpning av den skog, som finns där. Det förhind-
rar med andra ord tillförseln av syre till trädrötterna och rent
ut kväver träden, så att de bli förkrympta. — Här erbjuda
Norrlands och Dalarnes sju millioner tunnland myrmarker
med förkrympta martallar väldiga framtidsmöjligheter.
Att söka förvandla sådana myrar, som ej vila på lerbotten,
till åker lönar sig inte i längden. En sådan myr kan bära
