BERGSBRUKET. 459

för hemmansägare och andra intresserade, samt de övningar
i skogssådd och skogsplantering, som anordnas med skol-
ungdom, beväringsmän m. fl. Skogsvårdsstyrelserna  till-
handahålla också kostnadsfritt frö och trädplantor åt mind-
re hemmansägare och till nedsatt pris åt ägare av större
gårdar i och för skogsodling å sådan mark, som var kal före
1905 års skogsvårdslag. För att tillgodose behovet av frön
och plantor ha en mängd plantskolor och fröklängningsan-
stalter uppstått.

I samma syfte som skogsvårdsstyrelserna arbeta flere
föreningar, av vilka den största är »Svenska skogsvårds-
föreningen».

Undersökningarna rörande bästa sättet att bedriva skogs-
skötsel och skydda skogen mot skadeinsekter och sjukdomar,
mot försumpning och annan skada ledas av Skogsförsöks-
anstalten vid Experimentalfältet utanför Stockholm.

Litteratur: Skogsvårdsföreningens folkskrifter 1905—1913; 36 n:r.
Sven Petrini, Skogens betydelse för Sverige (Ver-

dandis småskrifter n:r 245); häft. kr. 1: —
Bertil Boöthius, Ur de stora skogarnas historia.

Bergsbruket.

mare» framför alla andra. Under 15- och 1600-talen var

den troligtvis Europas rikast givande gruva. Hela mäng-
den av den kopparmalm, som därur hämtats, beräknas till
35—40 millioner ton, varur man utvunnit omkring !/2 mil-
lion ton koppar, representerande ett värde av under normala
förhållanden en milliard kronor. Ingen koppargruva i värl-
den torde ha avkastat så mycket. Men nu är den nästan
tömd på koppar.

På samma sätt är det med våra silvergruvor, vilka
under tidernas lopp avkastat omkring 400 ton silver. —
Något bättre ställt är det med vår zinkmalm. Åmme-
bergs gruva, som äges av ett belgiskt bolag, avkastar omkring
2 millioner kronor om året.

I ÄNGE var Falu koppargruva »Sveriges skattkam-
