INDUSTRIN. 469

bok om gamla Tåsjö, shur jag med undran fram på 1870-
talet iakttog en och annan även hit upp framträngande värm-
länning eller norrman tala annorledes, än man dagligdags
var van — ett livligt, högljutt tal, blandat med glatt och
ystert skratt; sådant förekom ej ofta hos bygdens folk av
den gamla stammen. Naturen, skogen och ödemarken hade
satt sin prägel på folket här, eller låg kynnet dem i blodet
från finnarne.»

En riksolycka var det, att tusentals bönder sålde ej blott
avverkningsrätten till sin skog utan hela gården och för-
vandlades från självständiga jordägare till bolagens arren-
datorer, även om missförhållandet delvis motväges av att
bolagen kunna bedriva skogshanteringen mer rationellt än
bönderna.

L

Så verkade ängkraften nydanande, omskapande ej blott
i sågverkstrakterna utan litet varstädes i vårt land. Ända
från 1800-talets början hade den omdaningsprocessen pågått.
År 1806 anlades den första »eildkvarnen» på Kungsholmen
i Stockholm och året därpå en mekanisk verkstad i samma
stadsdel av den engelske ingenjören Samuel Owen,?
som gav själva impulsen till ångkraftens användning i vårt
land. Sedan har den ena industrigrenen efter den andra
tagit ångkraften i sin tjänst, och vårt lands naturliga hjälp-
källor, framför allt dess skogar och malmberg, ha tack vare
den nya drivkraften kunnat utnyttjas i en grad som aldrig
förr.

Ängmaskinen kan utföra 10, ja 100 gånger så mycket
arbete som hantverkaren. Maskinens väldiga kraft tröttnar
aldrig som människoarmen. Natt och dag kan den hålla på
oavbrutet, blott man matar den med bränsle och smörjer
den. Därför blir också maskinens arbetskostnad proportions-

1 Uttalas Åen. — När Owen satte upp en av sina första ång-
maskiner på Österby bruk i Uppland, väckte den helt naturligt
mycken undran hos wallonsmederna. De funderade hit och dit över
det nya problemet. Men gamle mäster Henrik Gauffin gick där tyst
för sig själv. »Var tror I, Henrik?» frågade slutligen en av kamra-
terna honom. »Nu pina de allt gammeln">, utlät han sig menande.

+ Ett av de många namnen på den onde.
