VÅR STORA KRAFTKÄLLA. 477

vattenkraft, skulle denna kunna på ett synnerligen väl-
görande sätt verka utjämnande på vattenkrafttillgången ej
blott i västra Sverige utan i hela Mellansverige, så att man
icke så ofta behövde använda den dyrbarare ångkraftcen-
tralen i Västerås för detta ändamål.

Med hänsyn till dessa omständigheter har det otvivelaktigt
varit en stor lycka, att man aldrig lyckades ena sig om
en sjösänkning på den tid, då vattenkraften ännu icke spe-
lade någon nämnvärd roll.

Vad däremot alla tre parterna skulle kunna ena sig om
är en reglering av Vänerns vattenstånd, d. v. s. an-
läggande av en tillräckligt djup och bred avloppskanal
med dammluckor att öppna, när vattenståndet börjar gå
över en viss nivå eller starka vattenflöden äro i annalkande.
Avtappningen skulle på sådant sätt kunna ökas eller min-
skas allt efter flödenas olika styrka. För sjöfarten i Göta
älv är det dock av vikt, att vattenavtappningen ej sker
alltför häftigt, enär därigenom strömhastigheten och navi-
geringssvårigheterna ökas.

Vanskligheterna att nå ett resultat ligger emellertid till
väsentlig del däri, att när det kommer till kritan, visa sig
jordägarne just ej mycket hågade att bidraga till kost-
naderna för en reglering. Så länge de ha en översvämning
i färskt minne, klaga de nog och yrka på ingripande, men när
så en utredning efter moderna fordringar slutligen hunnit
bli färdig, ha de hunnit glömma, vad de lidit, och anse, att
det är staten, som bör bekosta regleringen, eftersom den ändå
har ett så starkt intresse därav med hänsyn till kraftanlägg-
ningarna vid Trollhättan. Frågans lösning beror därför
numera väsentligen på när statens kraftverk i Göta älv får
sådan efterfrågan på elektrisk kraft, att det kan bära hu-
vudparten av kostnaderna för en reglering av vattenståndet
i Vänern. När det en gång kommer så långt och jordägarne
alltså se, att möjlighet till ett kraftigt ekonomiskt stöd fö-
refinnes, komma de nog att inse fördelen för dem själva av att
efter måttet av egna krafter hjälpa till med ett företag, som
visserligen icke skänker dem ny mark att odla men är lika
bra som eller rättare sagt bättre än en skadeförsäkring för
vad de ha.

x / &
