482 SVENSKA NÄRINGSLIVETS UTVECKLING.

Hyllningsskrift, tillägnad F. Vilh. Hansen på sextio-
årsdagen den 22 juni 1922.

Eira Hellberg, Porjus, Ett stycke svensk odlings-
historia (Ord och bild för år 1917).

Handel och sjöfart.

ju i alla tider framträtt starkt i fråga om handeln. I våra

dagar röjer sig dock en större vakenhet på detta område.
Våra affärsmän ha inlett livligare handelsförbindelser sär-
skilt med främmande länder. Den direkta anknytningen
till Tysklands järnvägsnät genom ångfärjor mellan Trälle-
borg och Sassnitz har fått stor betydelse, likaså den regel-
bundna ångbåtsförbindelsen med Riga. En annan glädjande
företeelse i den nutida svenska handeln är dess strävan att
undvika mellanhänder och köpa direkt av producenterna —
ett gammalt gott recept från Gustav Vasas dagar! Nu gå
från vårt land fasta ångbåtslinjer ej blott till de stora om-
lastningshamnarna Köpenhamn, Hamburg, London, Rot-
terdam, Antwerpen m. fl. utan även, tack vare statsunder-
stöd, över oceanerna till Sydafrika, Nord- och Sydamerika,
Ostasien och Australien. Dessa och flere andra tecken vitt-
na om en ny tid för vår handel, en tid, som skapat nya möj-
ligheter till utkomst för vårt folk.

Uppsvinget avspeglar sig även i vår sjöfart. Under
årtiondet närmast före världskriget fick vår handelsflotta
sitt tontal ungefär fördubblat. Men därförut hade gått många
årtionden, under vilka sjöfarten sackade mer och mer efter
vår import och export i utveckling. Det var nämligen svårt
att finna nödigt kapital, särskilt för byggandet av de stora
ångare, som behövas för långturer. Alltjämt återstår emel-
lertid mycket ogjort på detta viktiga arbetsfält för ett folk,
vars sjömanskår räknas bland världens yppersta.

Den viktigaste förutsättningen för svenska handelsför-
bindelser över världshaven är dock icke nya ångbåts-
linjer utan en företagsam, energisk och insiktsfull köp-
mannaverksamhet. Ty exporten går sannerligen icke av
sig själv, blott i och med det att vi skaffa oss fartyg med
svensk bemanning. Konsten är att arbeta in de svenska pro-

DEN kända svenska bristen på ihärdig företagsamhet har
